Vill ändra lagen

Brott mot politiker ska ge strängare straff

1:45 min

Regeringen vill skärpa straffen för dem som begår brott mot politiker – eller deras närstående. I dag skickas ett förslag till lagrådet, säger justitieminister Morgan Johansson.

– Den som angriper en förtroendevald angriper inte bara den här personen, utan också demokratins funktionssätt. I värsta fall kan det ju innebära att människor inte vågar ta förtroendeuppdrag längre och då faller hela grundvalarna för demokratin, säger Morgan Johansson.

Var fjärde förtroendevald utsattes under 2016 för trakasserier, hot eller våld, visar den senaste mätningen från Brottsförebyggande rådet. Det är en ökning, jämfört med tidigare.

Nu vill regeringen alltså ändra i brottsbalken - och införa en särskild straffskärpningsgrund för brott som begås mot politiker. I dag skickas ett färdigt förslag till juristerna i lagrådet, och tanken är att den nya lagen ska införas den första januari nästa år.

Vid bedömningen av en gärnings straffvärde ska det - enligt det utkast som Ekot läst - vara en försvårande omständighet att brottet har begåtts mot en person på grund av att han eller hon är förtroendevald i stat, kommun, landsting eller i Europaparlamentet. Samma sak ska gälla om det är en närstående till en politiker som utsätts för brott.

Det ska alltså finnas ett samband mellan brottet och förtroendeuppdraget, till exempel att gärningsmannen har velat skrämma, påverka eller hämnas på politikern.

Syftet med de här angreppen är ofta att människor inte ska våga ta på sig förtroendeuppdrag, förklarar justitieminister Morgan Johansson.

– Vi har sett ett antal fall på senare år, där människor har hoppat av sina uppdrag, även på toppositioner. De har varit kommunstyrelseordförande till exempel och blivit utsatta för väldigt mycket hot och trakasserier och våld av en sådan art att man inte längre kan uppbära sitt uppdrag.

En rad tunga remissinstanser - som Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten - säger ja till förslaget. Men Journalistförbundet vill att det straffrättsliga skyddet även för journalister ska ses över. Beskedet från Morgan Johansson är att justitiedepartementet just nu arbetar med lagförslag som rör andra yrkesgrupper.

– Massmedia är ju en bärande del av demokratins funktionssätt, så jag ser att det finns ett starkt behov av att markera också där. Sedan har vi andra yrkesgrupper, till exempel sjukvårdspersonal, som kan hotas av organiserade kriminella till exempel. Men där har vi ett fortsatt beredningsarbete för att se hur vi ska göra med detta.

Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Westerlund Snecker är en av de politiker som har utsatts för brott, under sin tid som riksdagsledamot. Hon välkomnar regeringens förslag.

– Många av oss som är politiker blir hatade och hotade, och det begås ganska hemska brott, bara för att man är förtroendevald. Det är en fara för demokratin om det är så att människor inte vill bli förtroendevalda, för att man är orolig och rädd att något ska hända en, säger Linda Westerlund Snecker.

Hör mer i klippet nedan

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista