Studio Ett

Lars Adaktusson svarar om abortomröstningarna

2:07 min

Kristdemokraternas Lars Adaktusson besökte Studio Ett för att bemöta kritiken som riktats mot honom efter att han röstat emot aborträtten vid 28 tillfällen under sin tid i EU-parlamentet.

Adaktusson var självkritisk, men menar att han röstade som han gjorde eftersom han anser att abortfrågan inte hör hemma på EU-nivå.

Lars Adaktusson, som suttit i EU-parlamentet för Kristdemokraterna under den senaste mandatperioden, har sedan Dagens Nyheter avslöjande för en vecka sedan valt att inte uttala sig i media. I dag gästade han Studio Ett och bemötte kritiken som riktats mot honom och partiet.

Du har väntat länge med att säga någonting om det här, men nu har du bestämt dig för att kommentera – varför?

– Jag har i den situation som varit känt att jag behövde en viss tid för att fundera och reflektera kring det som hänt. Jag har också känt att det har varit ett debattklimat i slutet av valrörelsen som inte direkt har gett utrymme för att föra en sansad diskussion, då tyckte jag att det var bättre att avvakta några dagar.

Diskussionerna har handlat om kvinnans rätt till abort. Enligt Dagens Nyheter har det varit 28 möjliga tillfällen där du har tryckt nej 22 gånger, fyra gånger ja och två nedlagda röster. Varför?

– Jag har röstat på det sätt som jag har gjort därför att vi som parti står bakom det som kallas subsidiaritetsprincipen, att EU ska syssla med de frågor som inte medlemsländerna kan hantera på ett bättre sätt. Så det är inte en omröstning om rätten till abort, mitt ställningstagande handlar inte om det. Mitt ställningstagande handlar om beslutsnivån – alltså att abortfrågan inte hör hemma på EU-nivå.

Men även om det handlar om beslutsnivån, du tryckte nej 22 gånger och la ner rösten två gånger av 28, varför inte fler?

– Därför att subsidiaritetsprincipen är ingen exakt vetenskap, det är en vägledning, det är en princip som ligger till grund för vårt partis uppfattning. Men när den principen ska tillämpas i praktisk form, i omröstningar och i de beslut som fattas, så finns det naturligtvis utrymme för olika tolkningar. Jag har gjort en tolkning, det innebär inte att alla de tolkningar som jag har gjort är riktiga. Men principen står jag för, oavsett om det hade varit 10, 14 eller 20 omröstningar så är min utgångspunkt att följa subsidiaritetsprincipen och hävda att den här frågan inte hör hemma på EU-nivå.

Du säger att det kan vara så att alla dina tolkningar inte är riktiga, var kan du möjligen ha gjort fel? Vi talar nu om de här 28 tillfällena.

– Till exempel ett fall som har blivit uppmärksammat handlade om det som rör det fruktansvärda exemplet från Paraguay med en liten tioårig flicka som våldtogs. Där röstade jag, tvärtemot vad Dagens Nyheter påstod, för EPP:s resolution som i kraftiga ordalag fördömer det sexuella våldet och misshandeln av unga flickor, inte bara i Paraguay utan i hela Latinamerika. Jag var väldigt tydlig med att rösta med min egen partigrupp, mot Paraguay.

– Däremot i den avslutande omröstningen, eftersom det här förslaget föll, så tryckte jag på nej-knappen. Det berodde på att det fanns en väldigt tydlig uppmaning från parlamentet till rådet att föra in abortfrågan på EU-nivå, det var därför jag tryckte på nej-knappen. Men för att återgå till din fråga – det kanske hade varit bättre i det läget att trycka på avstå-knappen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista