Enkät

Skolpersonal saknar kunskap om maskrosbarn

2:16 min

Flera hundratusen svenska barn och unga tros leva i hem där en eller båda föräldrarna har psykisk ohälsa eller är missbrukare. De barnen löper dubbelt så stor risk att gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet.

Utifrån den statistiken, framtagen av bland andra Socialstyrelsen, genomför barnrättsorganisationen Maskrosbarn nu projektet Skolkurage. Helen Klaesson är projektledare.

– Det behövs mer kunskap i skolan om vad det finns för stöd att få, vilken hjälp som elever i vår målgrupp kan få och har rätt till. Men också kunskap om hur det påverkar eleverna att ha det svårt hemma och hur det även påverkar skolan.

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn arbetar för att ge ungdomar det stöd och den hjälp de behöver, men som de inte kan få av sina föräldrar på grund av missbruk eller psykisk ohälsa. Projektet Skolkurage är ett led i det arbetet.

Enkäter skickades ut till skolor i hela landet, med fokus på högstadiet och gymnasiet. Drygt 1 000 elever, och lika många lärare och annan skolpersonal skickade in sina svar.

Av svaren framgår att 72 procent av ungdomarna ansåg att skolarbetet påverkas negativt av att ha det jobbigt hemma. Samtidigt uppger 58 procent att de inte talat med någon vuxen på skolan om hur de har det hemma.

Matilda gick ut gymnasiet förra året, och var under många år just en sådan elev. Hon fick allt svårare att koncentrera sig i skolan, när oron för hennes alkoholiserade mamma tog överhanden. Till sist fick hon hjälp, men inte via skolan.

– Den hjälp jag fick var att jag blev placerad i ett familjehem och det hjälpte mig väldigt mycket. Men jag kan inte säga att jag fick någon hjälp ifrån skolan utan det som hjälpte mig var att jag blev placerad där och kunde fokusera på annat än hur mina föräldrar mådde.

Det finns också en rädsla för att berätta, säger Helen Klaesson, själv ett maskrosbarn som utbildat sig till socionom och nu arbetar inom organisationen.

– Många ungdomar har, precis som vi vuxna, hört rykten om hur socialtjänsten är, hur myndigheter är och det finns en oro kring vad som kommer att hända. Många känner också stor lojalitet till sina föräldrar. Det finns väldigt blandade känslor kring sina föräldrar som har olika typer av problem, såklart. Det gör det ganska svårt att berätta för man vill inte att föräldrarna ska råka illa ut och man kanske inte vill flytta hemifrån.

Färre skolkuratorer och större klasser gör det svårare för elever att bli sedda och ha någon vuxen att vända sig till, i skolan. Samtidigt känner skolpersonalen sig osäker på hur de ska bete sig när de misstänker att ett barn far illa hemma.

Två tredjedelar av de som svarat på enkäten tycker att ämnet, "hur det är att växa upp med föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa" borde ingå i läroplanen.

De efterlyser även utbildning och kunskap om symptom och tecken på svåra hemförhållanden. Men också på hur man närmar sig en elev som man misstänker far illa i hemmet.

Matildas råd är att våga fråga. Flera gånger.

– Våga fråga. Skolpersonal ska våga fråga. Och våga fråga flera gånger än en. För det är oftast då som svaren kommer fram.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista