Arbetsmarknad

Stor kostnad för kommunerna när Arbetsförmedlingen skär ner

1:54 min

Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken fram till år 2022 innebär kraftigt ökade kostnader för landets kommuner och regioner.

Den bedömningen gör Sveriges kommuner och landsting, SKL, efter en enkätundersökning bland medlemmarna. Mer än hälften av kommunerna räknar med att fler personer blir bidragsberoende. Per-Arne Andersson är chef för avdelningen utbildning och arbetsmarknad på SKL.

– Det våra medlemmar, kommunerna, nu ser framför sig, det är att fler personer kommer att behöva försörjningsstöd och fler personer kommer att behöva försörjningsstöd under längre tid.

I år och de två kommande åren ska Arbetsförmedlingen förändras i grunden och privata aktörer ta över jobbmatchningen medan Arbetsförmedlingens roll reduceras till att kontrollera och ta fram statistiskt underlag för bedömningar.

Detta ingår som en av punkterna i regeringens överenskommelse med Centern och Liberalerna. Omläggningen ska vara genomförd senast vid utgången av 2021.

Det är på grund av att färre kommer att jobba aktivt med de grupper som står längst från arbetsmarknaden som många kommuner bedömer att fler blir arbetslösa och därför beroende av försörjningsstöd.

Redan idag lägger landets kommuner ut fem miljarder på arbetsmarknadspolitik och 5 000 personer beräknas arbeta med sådana insatser. Nu uppmanar SKL regeringen att snabbt vidta åtgärder för övergångsperioden 2019-2021, vad gäller kommunernas ekonomiska ersättningar. Men också att utreda vilken roll kommunerna förväntas spela efter 2022.

– Vi vill att man utreder vad kommunerna ska ha för roll. Det är det viktigaste, så att man vet om man får betalt för de här insatserna eller inte, säger Per-Arne Andersson på SKL.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista