Nytt parti

Vägavgifter het fråga när Norge går till val

2:06 min

Om två månader är det kommun- och fylkesval i Norge. Frågan om bompengar, eller vägavgifter, har seglat upp som en av valets stora frågor. Missnöjet med med dyra vägavgifter har lett till ett bompenguppror, och till bildandet av ett nytt parti.

Partiet FNB beskrivs som Norges svar på de franska gula västarna, och de får stort stöd bland de boende i Bergen.

– Att det ska vara så jävla dyrt att köra bil, det går inte, säger Kristin, boende i Bergen.

Kristin i centrala Bergen i Norges näst största stad är kritisk till systemet med bompengar, eller vägavgifter. Bilisternas vägavgifter täcker en stor del av kostnaderna för nya vägar, broar eller tunnlar. Det finns mer än 250 bomstationer, eller betalstationer, runtom i Norge, de flesta i Oslo, Stavanger, Trondheim och Bergen.

Under rusningstrafik här i Bergen kostar det cirka 60 svenska kronor för en personbil att passera en betalstation. Elbilar kostar en tjugolapp.

Dyrast är det för lastbilar som betalar upp till 130 svenska kronor.

Vägavgifterna väcker debatt, något som har resulterat i det så kallade "bompengeupproret", och till det det nya politiska partiet FNB, Folkaktionen Nej till mer bompengar. I Bergen leds partiet av Trym Åflöy.

– I Norge har bompeng blivit en extraskatt som bilister betalar i tillägg till den vanliga statliga skatten.

Trym Åflöy och partiet FNB har under parollen Nok är Nok, eller Nu räcker det, protesterat när nya betalstationer har invigts. FNB vill ta bort eller rejält sänka vägavgifterna, man vill att staten betalar för satsningar på infrastruktur.

I Norge tas beslut kring vägavgifter på både lokal och nationell nivå. Olika städer har olika priser och regler. I Bergen går delar av bilisternas avgifter till att bygga ut kollektivtrafiken, något som det nystartade FNB vill ändra på.

Med två månader kvar till höstens lokalval visar opinionsmätningar att partiet har stöd av cirka 25 procent av väljarna i Bergen. FNB är i nuläget det största partiet, trots att en stor del av partiets företrädare saknar erfarenhet av att arbeta partipolitiskt.

– Att jobba i det politiska systemet kan alla lära sig, säger förstanamnet Trym Åflöy.

Vilken erfarenhet har ni att kunna genomföra beslut i politiken efter valet?

– Behöver man erfarenhet från politik för att kunna bedriva politik? Vi är vuxna människor med utbildning, vi har jobbat i näringslivet och har livserfarenhet.

Upplever du att ni möts med misstro från andra politiker och medier?

– Ja, och ju större vi blir desto mer misstro möts vi av.

Vid kommunvalet i höst kan Folkaktionen Nej till mer bompengar komma att få en lokal vågmästarroll, och därmed stort inflytande i flera av de norska storstäderna.

På universitetet i Bergen har Håvard Hårstad, professor i kulturgeografi följt FNB:s utveckling.

– Nu är dom varit så framgångsrika att alla vi som fokuserar på politik är chockade.

Är detta Norges svar på de gula västarna?

– Ja det tycker jag. De använder samma retorik på många sätt, det är ett uppror mot eliten, och de kritiserar politiker, precis som Trump, brexitanhängare och de gula västarna i Frankrike. Det är enkla frågor, men bygger på en skepsis mot det politiska etablissemanget.

Under lång tid har det högerpopulistiska Fremskrittspartiet, Frp, varit det parti i norsk politik som hårdast kritiserat systemet med vägavgifter.

Sedan 2013 har Frp suttit i den norska regeringen, och sedan dess har 75 nya betalstationer tillkommit i Norge.

För att finansiera byggandet av nya vägar har Fremskrittspartiet tvingats acceptera systemet med vägavgifter, enligt Håvard Hårstad.

– Frp har varit känt som "Nej till bompengar-partiet" och gick in i regeringen på att det inte skull byggas fler bomstationer. Men så har det tillkommit många nya, och Frp har stöttat detta. Anledningen är att Frp inte bara är nej till bompengar, de är också "Ja till vägar", säger Håvard Hårstad på universitetet i Bergen.

Bompengarpartiet har nu seglat upp som en mycket mer trovärdig aktör och politisk röst i den här frågan.

Fremskrittspartiets företrädare i Bergen är noga med att lyfta fram att på lokal nivå har partiet alltid röstat emot vägavgifter, och anklagelser om svek avfärdas.

Marte Månstad är Frp:s ordförandekandidat i Bergen, och hon säger att problemet är att bland övriga partiet på riksnivå, i stortinget i Oslo, finns ett stort stöd för vägavgifterna.

– Frp har lokalt röstat mot bompengar här lokalt. Att vi har svikit väljarna stämmer inte på lokal nivå. Det är ju så att i Stortinget är 85 procent av ledamöterna för bompengar och 15 procent, som är Frp, är emot bompengar.

Enligt opinionsmätningar får det nya partiet FNB, Folkaktionen Nej till mer bompengar, mycket stöd av tidigare Frp-väljare. Enligt FNB's Trym Åflöy är hans parti nu större än vad Fremskrittspartiet någonsin varit.

– Problemet med Frp är att de säger en sak lokalt och gör något helt annat nationellt. De röstar alltid för bompengar i Stortinget och därför har dom tappat lokala röster. Vi är mycket större med våra 25 procent än vad Frp någonsin varit i ett val, Trym Åflöy.

FNB ställer upp i 11 kommuner i lokalvalet i september, det återstår att se om det stora stödet i opinionsmätningar också leder till att de norska väljarna även röstar på partiet.

Helt klart är att FNB har lyckats få upp vägavgifter på den politiska dagordningen.

Men det finns fortfarande en klar majoritet väljare som stöttar systemet med vägavgifter och är skeptiska till att frågan får så mycket uppmärksamhet.

En av kritikerna är småbarnsmamman Marte Ingesen.

– Jag förstår inte varför folk engagerar sig i det, när det finns så mycket annat man kan engagera sig i.

Men dom får väldigt mycket stöd?

– Ja jag vet, men kanske folk är upptagna med att fokusera på den egna ekonomin och inte ser till den stora helheten, säger småbarnsmamman Marte Ingesen i Bergen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista