Bristande resurser kan ge undermåliga diagnoser

2:40 min

Försenade och felaktiga diagnoser i vården kan orsaka stort lidande. Nära en tredjedel av klagomålen från enskilda som inspektionen för vård och omsorg utrett de senast fem åren rör diagnostisering.

Av alla klagomål från enskilda som utretts av Inspektionen för vård och omsorg de senaste fem åren, så har 30 procent rört diagnostisering, visar Ekots genomgång.

I vissa fall handlar klagomål endast om diagnostisering, i andra fall kan det vara en av flera orsaker.

Det finns ännu inga kartläggningar över hur vanligt det är med felaktiga och försenade diagnoser i den svenska sjukvården, så ingen vet hur stora kostnaderna är för onödiga återbesök, patient- och sjukförsäkringar och inkomstbortfall.

I en ny rapport från Sveriges kommuner och landsting slås fast att den diagnos som oftast missas av läkare är cancer. Av cancertyperna är det vanligast att man missar tjock- och ändtarmscancer.

Thomas Brezicka är chefläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och medförfattare till rapporten. Han säger att misstagen ofta inträffar vid sjukdomar som är svåra att upptäcka och han tror att problemet med försenade och uteblivna diagnoser delvis beror på bristande resurser i sjukvården.

– Många distriktsläkare är ju oroliga för att man inte hinner ta tillbaka patienterna för återbesök, säger Thomas Brezicka.

Forskaren Rita Fernholm har kartlagt orsaker till lex Mariaanmälningar, när vårdgivare anmäler sig själva efter händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada.

I primärvården, där de allra flesta diagnoser ställs, är över 60 procent av lex Marianmälningarna relaterade till diagnostiska fel, visar Rita Fernholms nyligen publicerade studie.

Hon tycker att alla läkare som ställer diagnoser borde använda sig av den så kallade tre-regeln.

– Det är ett försök att få läkaren att tänka brett. När man har en viss erfarenhet är det enkelt att tänka diagnos A, men om det inte är det, vad kan diagnos B och C vara och också skriva det i journalen, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista