Ekonomi

Ekonomer: Riksbankens verktygslåda är tom

2:35 min

Hur effektiv är en noll- eller minusränta vid en lågkonjunktur? Det är en fråga som sysselsätter många ekonomer. En av dem är Klas Eklund, som varnar för att Riksbanken spelat ut alla sina kort vid en eventuell kris. Nu efterlyser han större insatser från finanspolitiken.

– Vi lever nu i en värld med nollräntor eller till och med negativa räntor, där man alltså får betalt för att låna. Det betyder att penningpolitiken, alltså Riksbankens politik, inte kommer att fungera särskilt väl. Då tror jag att vid nästa lågkonjunktur, måste regeringen, finanspolitiken, statsbudgeten, dra ett tyngre lass, säger Klas Eklund, senior ekonom på advokatbyrån Mannheimer Swartling, till Ekot.

Konjunkturinstitutet såg nyligen att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas. Än så länge består högkonjunkturen, men om vi går mot en lågkonjunktur oroas många ekonomer över att Riksbanken inte har några medel kvar att mota bort den. Eventuella räntesänkningar skulle inte få någon större effekt.

I stället för att kontinuerligt ha sänkt reporäntan de senaste åren borde Riksbanken ha höjt den, menar Klas Eklund.

– Jag tycker att de och flera andra centralbanker gradvis skulle ha börjat höja under konjunkturuppgången.

Och han får medhåll av Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

– Jag tror vi har hamnat i ett läge där Riksbankens verktygslåda i princip är uttömd. Det här gör att det kommer läggas ett ansvar på andra områden för att eventuellt mota en lågkonjunktur. Då hamnar finanspolitiken i ökat fokus, säger han.

I slutet av november ska riksbanksutredningen bland annat se över penningpolitikens mål. Riksbanken borde då ge upp tanken på att nå inflationsmålet på två procent, säger Klas Eklund.

– Jag tror att om västvärlden är inne i en situation med mycket låg strukturell inflation då kanske vi måste diskutera att sänka inflationsmålet en del, eller åtminstone acceptera att vi inte når det under en ganska lång period.

Efter finanskrisen på 1990-talet infördes det finanspolitiska ramverket, som ska skapa hållbarhet i finanspolitiken. Från och med i år får statsskulden inte överstiga 35 procent av BNP.

Men vid en lågkonjunktur måste man få göra avsteg från ramverket, säger Robert Bergqvist. Staten måste kunna låna för att kunna skapa jobb.

– En strikt tolkning skulle inte möjliggöra att man då bedriver en expansiv finanspolitik, säger Robert Bergqvist på SEB.

Klas Eklund tycker att det borde råda speciella omständigheter vid en lågkonjunktur.

– Om penningpolitiken är blockerad, om vi har negativa räntor, då finns det ingen anledning för Sverige att i det läget fortsätta minska sin statsskuld. När vi har bland de lägsta statsskulderna i Europa, och faktiskt är under den nivå som man har siktat på för statsskulden, säger Klas Eklund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista