Beirut

Inget slut i sikte på sopkrisen i Libanon

2:03 min

En långsiktig plan saknas för sophanteringen i landet. Oro finns för att de tillfälliga sophögarna utanför huvudstaden Beirut blir permanenta.

 – De har tagit allt vi har. Vår strand, vårt vatten och till och med luften vi andas, säger Sana Kadir som bor tre kilometer från en av Beiruts två avfallsdeponier Costa Brava.

– Du kan inte föreställa dig lukten, fortsätter hon.

Libanon producerar omkring två och en halv miljon ton sopor varje år och enligt forskning från American University of Beirut läggs 85 procent av det på deponier som de här två eller så dumpas det ute i naturen på någon av de hundratals informella soptipparna runt om i landet.

Det handlar till största del om organiskt avfall, men även papper, plast, metall och glas. Forskning visar på både förorenat lakvatten som når Medelhavet och giftig rök från sopbränningarna som sker när mer plats behövs.

– Det här påverkar både vår hälsa och miljö allvarligt, säger Elias Hankash som är parlamentsledamot och medlem i det oppositionella kataeb-blocket i Libanon.

De lämnade regeringen 2016 på grund av regeringens sätt att hantera landets avfall.

De två avfallsdeponierna belägna på stränder i Costa Brava och Burj Hammoud söder och norr om Beirut öppnade för snart fyra år sen som en temporär lösning på huvudstadens sopproblem. Då dränktes Beiruts gator av sopor efter att protester fått den dåvarande deponin att stänga – 12 år efter utsatt stängningsdatum.

– Jag kunde aldrig tro att de skulle öppna två nya, säger Imad Kadir som var en av dem som blockerade vägen till den gamla deponin vilket i sin tur ledde till stängningen.

Nu när deponierna utanför Beirut närmar sig det utsatta stängningsdatumet och när den i Burj Hammoud nu också är fylld till bristningsgränsen så flaggar regeringen för att såväl förlänga öppettiderna, utöka tillåten mängd sopor och på sikt öppna fler deponier.

Elias Hankash pratar om en kris som påverkar inte bara Libanon utan även andra länder runt Medelhavet.

– Nu är läget akut, säger han och vill se en långsiktig plan för hanteringen av soporna och nämner bland annat återvinning och biogas.

– Vi är inte enda landet som har sopor, vi har många vi kan lära av, säger Elias Hankash.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista