Ekot på plats i Virginia

400 år sedan första slavskeppet anlände

2:37 min

Det är precis 400 år sedan det första skeppet med afrikanska slavar kom till det som idag är USA, och på söndagskvällen kommer klockor att ringa på flera håll i landet.

I Fort Monroe i Virgina, själva platsen där de första slavarna steg i land, år 1619, har den historiska händelsen uppmärksammats hela helgen och en av de som tagit sig dit är Akhira McFarland som säger att det är viktigt att fira styrkan hos slavarna som byggt USA.
 
Akhira McFarland och hennes två döttrar har på sig i färgglada traditionella afrikanska kläder precis som många andra av de hundratals som samlats här i Fort Monroe för att uppmärksamma att det är 400 år sen de första afrikanska slavarna kom till det som skulle bli USA, till just den här platsen.

Hon menar att minnesceremonierna som pågår här hela helgen är en möjlighet att fira hennes arv trots allt hemskt som slaveriet medförde.

Trumslagare leder en procession till piren där vita och röda blomblad kastas ned i Atlantens grågröna vatten för att minnas de runt 20 afrikaner som 1619 släpptes av här, byttes mot proviant och tvingades arbeta på plantager och i hushåll i det som då var en engelsk koloni.

De kom med det brittiska skeppet The White Lion som hade tagit dem från ett portugisiskt fartyg på väg från Angola i Västafrika till Mexiko.

I dag kommer klockor slå över hela landet i fyra minuter, en för varje sekel sedan 1619 och det ska hållas en tyst minut för de nästan fyra miljoner afrikaner som efter 250 år av slaveri fanns i USA.

Men det systematiska förtrycket av svarta fortsatte långt efter att slaveriet fick ett slut efter inbördeskriget, med segregeringslagarna i södern, rösträttsinskränkningar och diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden bland annat, och än i dag har svarta i USA det sämre ställt än vita på nästan alla mätbara sätt.

De har mycket lägre medelinkomst än vita, en av fem svarta lever under fattigdomsgränsen och svarta har kortare medellivslängd än vita.

Gus som jag träffar på väg till piren här i Fort Monroe med en t-shirt där det står 1619 säger att slaveriet och allt som hände efter märks tydligt i samhället idag och han var osäker på om han skulle komma hit, för det finns inget att fira tycker han, men det är ett sätt att erkänna att vi tvingades till det här landet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista