EU-PARLAMENTET

EU-parlamentarikernas svar om miljöutskottet

Ekot frågade de sex svenska EU-parlamentarikerna i Miljöutskottet (Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet):

– Vilken enskild fråga är viktigast för dig att driva i miljöutskottet?

Fredrick Federley, Centerpartiet:
– Det viktigaste för mig är att fortsätta arbetet med handeln med utsläppsrätter. Jag ledde de förhandlingarna i Industriutskottet förra mandatperioden och nu ska vi snart göra en översyn av handeln. Då kommer det att vara avgörande att vi inom systemet har tuffare vägar framåt, där vi plockar bort utsläppsrätter från marknaden och täpper till en del hål som finns. Det är också viktigt att vi vidgar systemet så att flyget omfattas fullt ut och så att även sjöfarten ingår.

Jessica Polfjärd, Moderaterna:
– Skogen spelar en nyckelroll i vår omställning till ett fossilfritt samhälle och därför är min prioritet under kommande mandatperiod att säkerställa det svenska självbestämmandet över vårt aktiva skogsbruk. Samtidigt arbeta för att biobaserade drivmedel och andra biobaserade produkter inte missgynnas av EU-lagstiftning.

Malin Björk, Vänsterpartiet:
– Jag kommer att prioritera klimatpolitiken, och arbeta för tuffare och bindande regler i det styrinstrument som ska ses över. Men vi måste ju också ställa om EU:s budget för att leverera en rättvis och hållbar omställning. Miljöutskottet måste vässa alla sina instrument, och använda sitt inflytande (nu EU-parlamentets största utskott) för att ställa krav på jordbruksutskottet, inre marknadsutskottet och budgetutskottet inte minst.

Jytte Guteland, Socialdemokraterna:
– Det viktigaste är att vi verkligen får fram en ambitiös klimatpolitik. Där är den långsiktiga strategin för klimatet till 2050 avgörande. Jag kommer att driva på, som samordnare för den Socialdemokratiska gruppen i parlamentet, så att vi är ambitiösa och får med oss parlamentet både på bättre målsättningar till 2030 och på att öka takten i hela strategin.

Pär Holmgren, Miljöpartiet:
– Det absolut viktigaste för mig är att politiken från och med nu går hand i hand med det vetenskapen kräver för att rädda klimatet. Inom EU verkar många vara nöjda med att vi är klimatneutrala till 2050, vilket inte är tillräckligt, om vi ska nå tvågradersmålet och leva upp till Parisavtalet. Egentligen borde vi vara klimatneutrala i år. Det finns ett glapp här. Man borde inte kunna komma undan med att säga att det här är en högprioriterad fråga i en valrörelse och sedan i praktisk politik inte göra tillräckligt mycket. Vi måste vara klimatneutrala åtminstone under 2020-talet.

Karin Karlsbro, Liberalerna (suppleant):
– Jag sitter förutom i Miljöutskottet också i det Handelspolitiska utskottet. Där är nu flera stora frihandelsavtal uppe, till exempel det historiskt stora avtalet med flera sydamerikanska länder. I de moderna handelsavtalen finns det hållbarhetskapitel, där det står att länderna måste leva upp till Parisavtalet. Då blir frågan HUR länderna, i det här fallet till exempel Brasilien, ska leva upp till de här åtagandena. Som grön liberal ser jag handel som ett verktyg som bör användas i klimatarbetet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista