KOLDIOXIDUTSLÄPP

Industrin: Regeringens sjumilakliv ett steg på vägen

2:18 min

Ett sjumilakliv. Så beskriver regeringen själv satsningen för att minska koldioxidutsläppen inom industrin. Men från industrins sida är man blandat positiv – det rör sig snarare om ett steg på vägen, säger man.

300 miljoner kronor extra per år till Industriklivet ger viss effekt på industrins utsläpp, men det krävs större satsningar för att nå målet om nollutsläpp år 2045, säger flera företrädare för industrin till Ekot.

– Det är ett steg på vägen, men vi behöver nog en helhetspolitik som hänger ihop så att man stöttar industrin i utvecklingen på många olika fronter, säger Helén Axelsson, energi- och miljödirektör på Jernkontoret.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin sade på fredagen att Industriklivet har varit oerhört uppskattat, och satt igång mycket aktivitet för att minska utsläppen med hjälp av ny teknik, bland annat inom stålindustrin. De 300 miljoner kronor man nu planerar att skjuta till varje år fram till 2022 beskrev hon som en kraftfull förstärkning.

Helén Axelsson är energi- och miljödirektör på stålindustrins branschorganisation, Jernkontoret. Tillverkningen av stål står för cirka 10 procent av Sveriges utsläpp. Tillskottet är välkommet för att minska klimatavtrycket, säger hon.

– Det är ett stöd som kan ge stor positiv effekt för klimatet på riktigt. Och vi hoppas därför att vi kan se en förankring brett i riksdagen, och att inte 2022 blir en slutpunkt för industriklivet.

Malin Löfsjögård är vd för Svensk Betong, en industri som också står för stora utsläpp. Även hon välkomnar regeringens tillskott, men hade gärna sett mer långsiktighet.

– Jag tror att vi kommer behöva ännu fler satsningar, men det här är ett bra steg på vägen.

Maria Sunér Fleming är nytillträdd vd för Svemin, den svenska gruvnäringens branschorganisation, och var fram till nyligen hållbarhetschef på Svenskt Näringsliv. Hon hade gärna sett större satsningar på att få näringslivet att minska utsläppen inom områden som inte rör själva tillverkningen.

– Det här är en viktig del i vad man kan göra för att hjälpa näringslivet och industrin att ställa om. Men det finns även andra pusselbitar som skulle behöva komma på plats. Som ett exempel finns det många industrier som inte har direkt processrelaterade utsläpp, men däremot har svåra möjligheter att ställa om sina maskiner som man använder, och så vidare, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista