Budget 2020

"Budgetförslaget ställer inte om för klimatmålen"

2:11 min

Ekot frågade några klimatforskare om hur budgetförslaget svarar mot riksdagens klimatmål. Otillräckligt även om delar är bra, är svaret.

Roger Hildingsson är statsvetare och forskar om samhällstyrning för klimatomställning vid Lunds universitet:

– Det här är en miljöfrämjarbudget men inte en omställningsbudget, säger han

– Den innehåller en del satsningar på att främja klimateffektiva alternativ och miljösatsningar. Men man tar inte riktigt tag i de strukturella frågorna om att omstrukturera viktiga samhällssektorer. Infrastrukturpolitiken inte minst, säger Roger Hildingsson.

Det mesta är redan känt om budgetförslagets klimat- och miljösatsningar. Mer pengar styrs till industrins klimatomställning via  Industriklivet och till elfordon.

Klimatklivet, som bland annat använts till laddstolpar och biogastankställen, får mer pengar.

Men enligt Roger Hildingsson behövs förtydliganden om den gröna skatteväxlingen, där höjda miljöskatter växlas mot sänkt skatt på arbete:

– Budgeten karaktäriseras ju av avskaffandet av värnskatten. Här finns en pedagogisk utmaning för regeringen och deras samarbetspartier, att visa på vad som är innehållet i den gröna skatteväxlingen, säger Roger Hildingsson.

– Vi ser exempel på ökade skatter på exempelvis avfallsförbränning och en föreslagen skatt på plastpåsar, säger Hildingsson.

– Men vi ser också exempel på skattesänkningar som inte går i samma riktning, till exempel sänks bensin och dieselskatterna. Å andra sidan så höjs indexeringen, påpekar Roger Hildingsson.


 Frances Sprei, som forskar om hållbara transporter och trafik vid Chalmers, instämmer i kritiken mot drivmedelsskatteförändringen.

– Om man ser på utmaningen vi har framför oss och speciellt långsiktigt den effekten drivmedelsskatten har, så hade man önskat att de vågat behålla eller rentav höja drivmedelsskatten, säger Frances Sprei.


Är det politiskt möjligt att gå fram så hårt som skulle behövas?


– Det är en stor utmaning med bensinpriserna, det skapar en del ojämna effekter mellan städer och landsbygden. Jag tror det man behöver göra som kan stärka acceptansen är ytterligare åtgärder för att stärka landsbygden som kan kompensera för de högre priserna, säger Frances Sprei.

Hon välkomnar klimatbonus för den tunga trafiken och elektrifiering av arbetsmaskiner. Men reagerar på förändringar kring Bonus Malus , systemet som med piska och morot ska ställa om bilparken. Bonusen höjs till nya klimatsmarta bilar, medan bilar som släpper ut mer koldioxid slipper högre malus:

– Nu lägger man till mer pengar för att efterfrågan på klimatsmarta bilar har varit större än man trodde. Det är jättepositivt, tycker Frances Sprei.

– Men tanken på en bonus malus är ju att den egentligen ska vara finansiellt neutral. Att bonusar ska finansieras av malus på bilar som släpper ut mer. Och ser man att efterfrågan ökar på klimatsmarta bilar skulle man kunna ta det som ett tillfälle att höja malusen ännu mer, enligt Frances Sprei, transportforskare vid Chalmers.

Miljöbudgeten omfattar ju också pengar till skyddsvärd natur. Det sammanlagda anslaget minskar med nära 300 miljoner kronor, jämfört med förra året.