Prylarnas pris

80 procent av plastförpackningarna eldas upp

1:47 min

Knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp, visar Ekots granskning. Och det är långt sämre än de officiella siffrorna på 46 procent som Naturvårdsverket rapporterade i år till EU.

– Jag tänker att Sverige är väl inte kriminella, men väldigt nära. Svensk statistik på detta område är inte bra, säger Peter Sundt, ordförande för plaståtervinnarnas europeiska branschorganisation EPRO.

Felet i statistiken beror enligt Ekots granskning på att Naturvårdsverket räknat helt fel på hur många plastförpackningar som finns i Sverige. De har missat 150 000 ton som aldrig registrerats och som hamnat i sopor som sedan bränts upp.

Ekots granskning bygger på en analys som gjorts på uppdrag av en rad kommuner, om vad hushållen faktiskt slänger i soporna, och som Ekot tagit del av. Det handlar alltså om förpackningar som aldrig lagts i återvinningen som hushållen i stället slängt i de vanliga soporna. 

Samma slutsats finns med i en rapport som Naturvårdsverket själva beställt. Trots det använde Naturvårdsverket de felaktiga siffrorna när man tidigare i höst rapporterade till EU att Sverige lyckats materialåtervinna 46 procent av plastförpackningarna. I verkligheten klarar Sverige inte ens det nationella målet på 30 procent.

– Siffrorna är inte felaktiga på den grunden som vi beräknar i dag, säger Jon Engström, chef för återvinningsenheten på Naturvårdsverket.

Men med sanningen är de ju felaktiga.

– Ja, alltså det är två olika mätmetoder helt enkelt.

Ja, och då säger era egna experter att den mätmetod som ni använder er av, den är inte den mest korrekta utan en annan mätmetod.

– Och det har vi ju känt till sedan tidigare också.

Men det här sammanfaller ju med att om ni räknar på det mest korrekta sättet då klarar ni inte målet.

– Nej.

Totalt finns ca 367 000 ton plastförpackningar på den svenska marknaden. Endast 217 000 ton har registrerats. Naturvårdsverket har alltså valt den lägre siffran trots att man känt till att den är felaktig. Det här är huvudskälet till att statistiken blir felaktig.

Och inte nog med det. Bland de förpackningar som svenska hushåll faktiskt lämnat till återvinning skickas ändå mer än hälften ändå till förbränning där de används som energi istället för att återvinnas till ny plast.

Orsaken är att de är tillverkade av plaster som anses vara svåra eller för dyra att återvinna. Sammantaget betyder det här att bara 20 procent av de svenska plastförpackningarna återvinns till ny plast.

I den siffran ingår också förpackningar som företagen använt. Om man bara räknar de plastförpackningar hushållen slänger blir siffran ännu lägre – runt 10 procent.

Av 48 000 ton förpackningar som hushållen skickar till återvinning återvinns 22 000 ton till ny plast, enligt Förpacknings och tidningsinsamlingens interna statistik.   Men i Naturvårdsverkets rapportering räknas även de uppbrända plastförpackningarna som materialåtervunna. Det är ok enligt EUs regelverk att räkna alla förpackningar som skickas till återvinning som materialåtervunna även om de sedan sorteras bort och bränns upp. Regelverket är under omarbetning. 

Mattias Philipsson är vd på Svensk Plaståtervinning som på uppdrag av förpackningsproducenterna har ansvaret att återvinna hushållens plastförpackningar. Han tycker att det är dags att branschen börjar berätta hur lite som verkligen återvinns, så sanningen kommer fram.

– Jag intresserade mig själv för frågan för jag tyckte att det var väldigt missvisande. Jag har sagt till mina ägare att jag vill vara transparent. Om vi ska nå hit så måste vi ju dra av plåstret och berätta – var är vi, vad har vi mätt och vad kommer vi att mäta i framtiden? säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning.

Följ vår granskande serie Prylarnas pris om hur våra vanligaste prylar påverkar klimatet och miljön.

Så här gjorde vi uträkningen

Enligt den officiella statistiken för 2018 som Naturvårdsverket rapporterar till EU, har 46 procent av plastförpackningarna materialåtervunnits i Sverige – 99 500 ton av 217 400 ton. I detta ingår både företag och hushåll. FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för nästan alla de här förpackningarna – 201 040 ton.

I Sverige räknas alla förpackningar som samlats in och skickats till en sorteringsanläggning som materialåtervunna. Men i verkligheten sorteras mycket bort och skickas till förbränning.

Från hushållen samlas 48 750 ton förpackningar in och skickas till återvinning. Av dem blir 21 940 ton till ny plast. Det innebär att 45 procent av förpackningarna som hushållen samlar in blir återvunna. Resten skickas till förbränning. Orsaken är att de är tillverkade av plaster som sorteringsanläggningen inte känner igen eller som är för dyra eller svåra att återvinna.

Företaget Envir har gjort så kallade plockanalyser i innehållet i sopor (brännbara fraktionen) i ett stort antal kommuner. Under 2018 gjordes 140 kontroller på sopor från flerfamiljshushåll och 142 kontroller på villahushåll. Materialet i soporna sorterades i olika kategorier, bland annat mjuka och hårda plastförpackningar. Efter vägning korrigerades siffrorna så att smuts och vatten räknas bort.

I snitt – och viktat för antal hushåll i Sverige av vardera typ – blir det 20 kg plastförpackningar per person och år, totalt 204 000 ton.

För att räkna ut den totala mängden förpackningar i Sverige har vi adderat de förpackningar som skickats till materialåtervinning från FTI – 48 750 ton, samt de så kallade verksamhetsförpackningarna - plastförpackningar som används av företag inom FTI:s system – 75 030 ton.

Så här gjorde vi uträkningen – fortsättning

Sedan tillkommer 22 000 ton som enligt plockanalyser slängts i den brännbara fraktionen på återvinningscentralen. Därtill tillkommer förpackningar som samlats in utanför FTI. Enligt Naturvårdsverket har i princip alla dessa skickats till materialåtervinning, vilket innebär att de inte kan finnas bland de vanliga soporna –16 360 ton. Totalt blir detta 366 000 ton.

I en rapport som beställts av Naturvårdsverket och som utförts av miljöforskningsinstitutet IVL och SCB har de använt delvis samma underlag, men använt en lite annan beräkningsmetod. De kommer fram till 367 000 ton.

Det här innebär att om 99 500 ton förpackningar skickas till återvinning så innebär det 27 procent.

Drar man av de förpackningar som vi vet skickas till återvinning, men valts bort och skickats till förbränning – 27 060 ton, visar det sig att 19,7 procent av plastförpackningarna återvinns till ny plast. Det är antagligen i överkant eftersom det antagligen finns ett visst svinn även bland de förpackningar som skickas till återvinning utanför FTI:s system.

Av hushållens förpackningar återvinns som sagt 21 940 ton. För att få den verkliga totalmängden hushållsförpackningar har vi plussat ihop de plastförpackningar som hittats i plockanalyser – 204 000 ton med det som skickats till återvinning enligt FTI – 48 750 ton.

Det ger en totalsumma på 253 000 ton. Den är troligen i underkant eftersom hushållsförpackningar troligen också slängs på återvinningscentraler och på andra ställen. Det ger en andel av hushållens plastförpackningar som återvinns till nytt material på cirka nio procent.

Källor: FTI, Envir och Naturvårdsverket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.