Prylarnas pris

Bilrester på stängda soptippar – räknas som återvinning

2:16 min

Tusentals ton malda bildelar som lagts ovanpå stängda soptippar redovisas som materialåtervinning, något som, enligt Naturvårdsverkets tolkning, är i strid med regelverket. Det visar Ekots granskning.

I stora så kallade hammarkvarnar smulas de skrotade bilarna ihop till smådelar. Plast och annat brännbart, samt metaller sorteras ut och går till förbränning eller materialåtervinning.

Sedan 2015 måste 85 procent av bilarnas vikt återanvändas eller materialåtervinnas när de skrotas. Det är bilproducenterna som är ansvariga för att se till att så sker. De har överlåtit redovisningen till branschorganisationen Bil Sweden. 

– Vi uppfyller de här kraven. Det gör vi, säger Anders Norén som är teknisk chef där.

85 procent blir antingen materialåtervunnet eller återanvänt?

– Ja, precis. Vi klarar det här kravet.

Men när Ekot granskar redovisningen visar det sig att en restprodukt från bilåtervinningen, ett grusliknande material som kallas fines, lagts ovanpå stängda soptippar och redovisats som materialåtervunnet. Deponitäckning kallas det.

Jon Engström är chef på återvinningsenheten på Naturvårdsverket: 

Får man räkna deponitäckning som materialåtervinning?

– Nej, inte som materialåtervinning som vi ser det.

Så det får inte räknas med, helt enkelt?

– Nej, precis.

Det handlar om stora mängder, runt 15 000 ton, ungefär 5 procent av de skrotade bilarnas vikt. Om det här inte hade redovisats som materialåtervunnet hade Sverige inte klarat återvinningskravet.

Jag konfronterar Anders Norén på Bil Sweden med uppgifterna.

Får det vara med i materialåtervinning?

– Alltså, det har ju varit en diskussion om vilka material som får vara med i materialåtervinning. Det stämmer. Och det är väl en diskussion man har med myndigheterna då, säger han. 

Om det där då används på ett sätt som inte är materialåtervinning, då faller ju hela kalkylen. Då har man ju inte uppnått de här 85 procenten materialåtervinning. Vad tänker ni kring det?

– På det sätt som vi räknar när vi tar hänsyn till alla material, då ser inte vi att det ligger för täckdeponi någonstans, säger Anders Norén.

Men i ett mejl efter intervjun bekräftar Anders Norén Ekots uppgifter Han skriver nu att fines används till ”konstruktionsmaterial på deponier” och bokförs som materialåtervunnet.

Han skriver också att enligt deras tolkning av regelverket får man göra så.

Men Jon Engström på Naturvårdsverket håller inte helt med.

– Det är inte bra naturligtvis, utan vi förutsätter att man ha tolkat det på samma sätt som vi har.

Följ vår granskande serie Prylarnas pris om hur våra vanligaste prylar påverkar klimatet och miljön.