Brott och straff

Regeringen vill skärpa krav för villkorlig frigivning

2:04 min

I fortsättningen är det bara personer som deltar i vård och behandling – och som inte missköter sig i fängelset – som kan räkna med att komma ut efter två tredjedelar av strafftiden, enligt regeringens förslag.

– I dag är det ju så att även om du inte deltar i några åtgärder, då kommer du ändå ut efter två tredjedelar. Du blir villkorligt frigiven efter två tredjedelar. Med de här nya villkoren så innebär det att om du inte deltar är risken att du får sitta tiden ut, alltså ytterligare en tredjedel av din strafftid, säger justitieminister Morgan Johansson.

Det här är det andra förslaget som regeringen nu kommer med från 34-punktsprogrammet med brottsbekämpande åtgärder som nyligen presenterades.

Med det nya förslaget blir det en koppling mellan tidpunkten för frigivning och att delta i återfallsförebyggande åtgärder. Morgan Johansson säger att ökade krav kommer att minska antalet återfallsförbrytare:

– Vi går då från ett system som i praktiken i dag i stor utsträckning har mycket låga krav, till ett system där vi ställer mycket högre krav på den som sitter i fängelse helt enkelt, att sköta sej och att också delta i rehabilitering och att det här kommer att medverka till att förhindra återfall i brott i ännu högre utsträckning än vad vi idag har.

Förslaget kommer nu att gå ut på remiss till myndigheter och någon gång i vår räknar regeringen med att det ska finnas ett färdigt förslag i riksdagen. Den första januari 2021 ska den nya lagen börja gälla.

Förhoppningen är att fler som avtjänar fängelsestraff ska lockas att delta i de program som finns för att hindra återfall.

– Trots att man då erbjuds rehabilitering, man kanske erbjuds insatser för att bryta ett missbruk, man kanske erbjuds utbildningsinsatser, och då tycker vi att om du inte ställer upp på detta då är risken helt enkelt att du får sitta tiden ut, säger justitieminister Morgan Johansson.