Säkerhetsrisker

Regeringen: Det saknas lagstöd för fortsatt förvar

2:05 min

Efter kritikstormen mot beslutet att släppa de personer som bedöms vara ett hot mot rikets säkerhet kommenterar regeringen nu kritiken. Det saknas rättsligt stöd för fortsatt förvar, enligt regeringen.

– Regeringen har fattat beslut om att utvisa de här personerna men sedan har en domstol beslutat att det finns verkställighetshinder, det vill säga att de kan inte utvisas och då gäller internationella regler för Sverige och då kan de inte sitta inlåsta under en längre tid, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Det var i förra veckan som regeringen fattade beslutet som innebär att sex personer, däribland flera imamer, klassats som ett hot mot rikets säkerhet och därför bör utvisas, med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll.

Personerna, som suttit i förvar i ungefär ett halvår försattes efter beslutet på fri fot, men måste nu anmäla sig hos polisen flera dagar i veckan. Kritik har dock riktats mot beslutet att släppa personerna, men eftersom det bedömts finnas hinder mot att verkställa utvisningarna så anser regeringen att det inte längre finns lagstöd för att hålla kvar personerna i förvar.

Enligt svensk lag, och internationella konventioner och praxis, är förvarstagning en åtgärd som får vidtas som ett led i att verkställa en utvisning.

– När det finns verkställighetshinder, då finns inte den möjligheten att hålla människor inlåsta under en längre tid. Det är så man ska förstå det, och det är det internationella domstolar kommit fram till, att länderna måste agera på det här sättet, uppger Damberg.

Förvarsbesluten omprövas löpande och en förutsättning för fortsatt förvar är att det finns realistiska utsikter för att verkställa utvisningen. Maxtiden för förvar är ett år. Men just nu pågår en utredning som bland annat har i uppdrag att se över om det går att förlänga förvarstiden för personer som riskerar utvisning med stöd av lagen om särskild utlänningskontroll.

Kritik har riktats mot att utredningen, som kom till efter en begäran från Säpo, tillsattes för sent. Men enligt Mikael Damberg tar direktiven till utredningen sikte på andra situationer, och skulle därför inte ha gjort någon skillnad i de aktuella fallen.

– Nej det hade den inte gjort. Däremot så hade den förändringen kunnat lösa tidigare problem vi haft där vi haft människor som har suttit i verkställighetsförvar, överklagat det beslutet och då släppts trots att vi menat att det varit möjligt att utvisa de här personerna från Sverige. Så det är den situationen direktiven är utformade för, det är den situationen som alla partier har vetat om att vi nu jobbar med att förändra, säger Mikael Damberg.

Enligt Mikael Damberg kommer regeringen försöka undanröja verkställighetshindren, men hur vill han inte berätta. Säpo har under processen argumenterat att utvisningarna skulle kunna gå att genomföra om regeringen fick skyddsgarantier från mottagarländerna.

Huruvida den sortens garantier går att lita på har ifrågasatts från flera håll, bland annat efter fallet med de så kallade Egyptenavvisningarna i början av 2000-talet, där Sverige i fälldes i FN:s tortyrkommitté efter att ha utvisat två personer, som trots diplomatiska garantier, fängslades och torterades.

Skulle det vara aktuellt med diplomatiska garantier?

– Om vi hittar lösningar på de här frågorna så kommer jag återkomma men jag vill inte kommentera det nu, säger Damberg.

Men det är inte uteslutet med diplomatiska garantier?

– Jag säger att vi jobbar aktivt för att möjliggöra utvisningar, men jag vill inte kommentera hur vi gör det för det skulle kunna försvåra våra möjligheter att lyckas, säger han.

Fakta: Lagen om särskild utlänningskontroll (LSU)

Lagen har funnits sedan år 1991 och möjliggör utvisning av utländska medborgare som vistas i Sverige enligt någon av följande grunder:

1. om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller
2. om det kan befaras att utlänningen kommer att begå eller medverka till terroristbrott

Ett utvisningsärende enligt LSU initieras genom att Säpo ansöker till Migrationsverket om utvisning av en person. I samband med ansökan är det inte ovanligt att den enskilde tas i förvar på ett häkte.

Migrationsverket prövar som första instans om det finns grund för ansökan och om en utvisning i så fall går att verkställa till utlänningens hemland. Om ett beslut överklagas är regeringen nästa, och sista instans. Innan regeringen fattar det slutgiltiga beslutet ska ärendet prövas av Migrationsöverdomstolen som sedan lämnar en rekommendation till regeringen.

I frågor om verkställighet är regeringen bunden av Migrationsöverdomstolens yttrande, däremot inte när det gäller om Säpos ansökan om utvisning ska godkännas eller avslås.

I det fall att ett utvisningsbeslut enligt LSU inte går att verkställa kan den enskilde underkastas så kallad anmälningsplikt, vilket innebär att personen på vissa tider, inte sällan flera dagar i veckan måste anmäla sig hos polisen. I vissa fall kan det även beslutas om användning av hemliga tvångsmedel, såsom telefonavlyssning.

Källa: Lag (1991:572) om särskild utlänningskontroll

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.