Ekot granskar

Medicinbrist påverkar patientsäkerheten

2:51 min

Problemet med med att specifika läkemedel är slut och inte går att få tag på påverkar patientsäkerheten. Det menar representanter för 17 av landets 21 regioner i Ekots granskning.

– Det innebär en potentiell patientsäkerhetsrisk, det skapar oro hos patienter, stort merarbete för sjuksköterskor och läkare. Så, ja det är ett stort problem, säger Maria Palmetun-Ekbäck, chef för Läkemedelscentrum och ordförande i Läkemedelskommittén i Örebro.

Ett läkemedel kallas restnoterat när det under en period inte går att beställa från tillverkaren. Restnoterade läkemedel skapar allt större problem för sjukvården i Sverige.

Just nu saknas runt 360 läkemedel och under 2019 har runt tusen läkemedel någon gång varit restnoterade. Ofta finns ett alternativt preparat, eller en annan storleksförpackning av läkemedlet att sätta in, men det skapar ändå stora problem för sjukvården.

I en enkät som Ekot skickat till regionernas kontaktpersoner i läkemedelsfrågor har alla utom en av Sveriges 21 regioner svarat att de har problem ofta eller regelbundet på grund av att läkemedel är restnoterade.

Problemen har funnits länge men de har ökat de senaste åren, säger Maria Palmetun-Ekbäck, ordförande i Läkemedelskommittén i Örebro:

– De senaste två åren så tycker jag att det bara accelererat. Det har nästan blivit ett normalläge.

Ingen av dem som svarat på enkäten säger att de känner till något fall där en patient har skadats när ett läkemedel saknats.

Men i 17 av de 21 regionerna uppges att patientsäkerheten har påverkats, det kan till exempel vara genom feldosering eller att behandling uteblivit.

Hos Inspektionen för vård och omsorg hittar Ekot ett antal fall där vården själva anmält händelser som hade kunnat skada patienten. 

Till exempel har en patient fått fem gånger för hög dos av ett blodförtunnande medel för att det preparat man vanligtvis använt var restnoterat och personal missade att styrkan var annorlunda på det preparat som användes.

I ett annat fall har en patient inte fått den medicin som var utskriven efter operation för att undvika blodpropp. I inget av fallen uppstod någon skada. 

I Sverige idag finns ingen myndighet som har ansvar för tillgången på läkemedel men Läkemedelsverket har fått regeringens uppdrag att se över hur olika myndigheter kan kommunicera bättre vid en bristsituation.

Enligt Maria Palmetun-Ekbäck lyckas man på sjukhusen oftast lösa de problem som uppstår genom ersättningspreparat, men även det medför en risk.

– Alla rester innebär ju inte livsfara men det skapar en klar patientsäkerhetsrisk, för hittar man något alternativ, så är det något annat alternativ kanske som man inte är van att hantera, det kan vara utländska förpackningar.

Hon berättar om ett tillfälle då thoraxkliniken på sjukhuset lyckades lösa en bristsituation genom att ta in läkemedel från ett annat land.

– Utländsk förpackning med japansk text. De råkade ha en läkare som kunde det språket som det var på den utländska förpackningen.

– Folk är ju på tårna naturligtvis och gör allt vad de kan för att det inte ska bli fel, men det är klart att det innebär en risk, en potentiell risk, absolut, säger Maria Palmetun-Ekbäck.