Har ersatt bankrån

Polisen: Kortbedrägerier finansierar gäng

2:13 min

Kortbedrägerier har blivit ett sätt för den organiserade kriminaliteten att få in pengar i verksamheten och därmed ersatt rån mot banker och värdetransporter.

Tidigare har yrkeskriminella finansierat annan brottslighet genom framförallt rån mot banker och värdetransporter. Kulmen nåddes 2008 med över 200 bank- och värdetransportrån.

En ökad teknisk säkerhet och minskad kontanthantering, samt färre post- och bankkontor, har minskat den typen av rån dramatiskt. Förra året skedde till exempel endast ett värdetransportrån i Sverige, hittills under 2019 har det skett två, enligt BRÅ.

Parallellt med den utvecklingen har antalet kortbedrägerier ökat. Som Ekot tidigare rapporterat spår polisen ett mörkt rekord för 2019 när det gäller så kallade CNP-bedrägerier – kortbedrägerier där bedragaren inte har tillgång till det fysiska kortet, utan endast kortuppgifterna.

Förra året stals 210 miljoner kronor från svenska kunder på det sättet, enligt en utredningen som gjorts på uppdrag av Polisens nationella bedrägericenter.

Enligt Jan Evensson, chef för den regionala utredningsenheten i Stockholm, har kortbedrägerierna ersatt bank- och värdetransportrånen som en inkomstkälla för organiserad brottslighet.

– De kriminella elementen har valt möjligheten att använda bedrägerier för att finansiera sin brottsliga aktivitet, säger han.

– Vi är ganska säkra att pengarna används för att köpa narkotika som man i sin tur säljer.

Den enskilde kunden drabbas sällan vid kortbedrägerier – istället är det banken eller näthandlaren som står för kostnaden.

Kortbedrägerierna är svårutredda. För att komma åt problematiken behöver polisen förbättra förmågan att utreda de ekonomiska strukturerna bakom brotten och även fortsätta utveckla samarbetet med andra myndigheter, enligt Jan Evensson.

– Samverkan och en förhöjd egen kompetens kommer bli oerhört viktigt fortsättningsvis, säger han.