Ekot granskar

Brist på antibiotika växande problem

2:43 min

Vanlig antibiotika som inte går att få tag i är ett växande problem inom sjukvården. Ekots granskning visar att uppemot 100 antibiotikaprodukter har saknats någon gång de senaste två åren.

 – På sikt är det en fråga för patientsäkerheten. Om det saknas vanliga antibiotika så måste vi använda andra preparat som vi vet kanske har lite sämre effekt eller mer biverkningar. Om det saknas tabletter eller orala lösningar så kan det innebära att vi måste lägga in fler patienter och ge intravenös antibiotika istället, säger Infektionsläkaren Thomas Tängdén, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Sjukvården i Sverige upplever allt större problem kopplat till att läkemedel är slut hos tillverkaren och då restnoteras hos Läkemedelsverket. Det har Ekot rapporterat om tidigare. Det är inte ovanligt att det handlar om vanlig antibiotika.

Ekots genomgång visar att de senaste två åren har totalt nästan etthundra antibiotikaprodukter funnits med på restnoteringslistan och just nu handlar det om 25 produkter som inte går att få tag i. Thomas Tängdén får titta på listan:

– Många av dem är vanliga, som vi använder för vanliga infektioner till exempel urinvägsinfektioner, lunginflammationer och sårinfektioner.

Ofta finns det alternativa produkter av andra tillverkare, eller andra förpackningsstorlekar som kan användas istället.

Men i flera fall finns inget självklart preparat att byta till. Det handlar både om antibiotika som svårt sjuka patienter får direkt i blodet och blandningar anpassade till barn som är helt slut eller har plockats bort från marknaden.

Ett exempel på det är ett läkemedel mot urinvägsinfektion där det ibland inte har funnits någon medicin som kan sväljas, och därmed ges hemma, utan drabbade barn har varit tvungna läggas in på sjukhus och få antibiotika direkt i blodet:

– Problemet för barnet och föräldrarna är att det kan krävas upprepade sjukhusbesök eller inläggning i onödan. För samhället och för vården innebär det en extra kostnad och mer arbete.

Ekot har frågat alla de läkemedelsföretag som just nu har antibiotikaprodukter som saknas om vilka orsaker som ligger bakom. De svarar då till exempel att det kan handla om problem i produktionen av den aktiva substansen i läkemedlet eller att reglerna för hur förpackningarna ska se ut har förändrats och att man inte hunnit anpassa produktionen till det.

Otto Cars, grundare av ReAct ett internationellt nätverk som arbetar med att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens i världen, menar att tillgången på gammal antibiotika som fortfarande fungerar är viktig för att vi inte ska överanvända de nya sorterna och därmed bidra till en ökad resistens mot dem.

– Det är oacceptabelt. Vi måste ju kunna lita på att de läkemedel som förskrivs också tillhandahålls så att patienterna får rätt behandling, säger Otto Cars.