Skolinspektionen

Brister i skolors bedömning i svenska som andraspråk

1:57 min

En granskning som Skolinspektionen har gjort av ämnet svenska som andraspråk på 30 av landets skolor visar bland annat att majoriteten av skolorna inte gjorde någon fullständig bedömning av elevens behov av att läsa ämnet när de kommer upp till högstadiet.

Granskningen visar bland annat att majoriteten av skolorna inte gjorde någon fullständig bedömning av elevens behov av att läsa ämnet när de kommer upp till högstadiet.

– Det är ganska vanligt att man inte gör någon bedömning när eleverna kommer till årskurs sju utan att man får läsa vidare svenska eller svenska som andra språk som man har läst tidigare, säger Skolinspektionens Hans-Göran Arvidsson, projektledare för granskningen.

12 procent av eleverna i grundskolan läser svenska som andraspråk.
Hans-Göran Arvidsson berättar att man sedan tidigare är medvetna om att det finns en problembild kring ämnet med låga resultat, skillnader i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor, många obehöriga lärare och en behovsbedömningen av vem som ska läsa svenska som andraspråk som inte fungerar tillfredsställande.

Skolinspektionen ville därför ha en fördjupad bild eftersom det finns en risk att det här drabbar elevernas utbildning.

30 slumpmässigt utvalda högstadieskolor runt om i landet granskades och det man bland annat tittade på var om undervisningen höll god kvalitet samt hur besluten om vilka som ska läsa svenska som andraspråk fattas.

Det visade sig att majoriteten av skolorna gör ofullständiga bedömningar av elevers behov, att undervisningen på mer än hälften av skolorna till viss del behöver utvecklas och att det på flertalet skolor finns svagheter i rektors ledning och utveckling av ämnet, vilket förvånade Hans-Göran Arvidsson:

– Ja, just utifrån den riskbild som finns kring ämnet, vi pratar om låg måluppfyllelse och låg behörighet så trodde vi kanske då att rektorer och huvudmän hade ett större fokus på ämnet och där blev vi nog lite förvånade.

24 av de 30 skolorna har nu fått enskilda beslut med rekommendationer om vad som behöver göras för att förbättra verksamheten.
Syftet är inte att skapa en nationell bild men Hans-Göran Arvidsson hoppas att rapporten kan få upp ögonen på flera håll i landet även om det är få skolor som har granskats:

– Ja, det kanske vore lite förmätet att säga att det speglar situationen i hela landet. Men vi kan ändå visa hur det ser ut på de här skolorna och vad vi har för utvecklingsbehov och vilka framgångsfaktorer som används av de här skolorna så att det ska bli en effektiv undervisning. Vi hoppas verkligen att det ska bli ett stöd för rektorer, huvudmän och lärare så att eleverna ska få en god undervisning i det här ämnet.