Höghastighetstågen

Regeringen har inte hört av sig om lån

2:04 min

I dag har regeringen bjudit in till samtal om hur en satsning på höghastighetståg kan komma att finansieras. En siffra som figurerat är 230 miljarder kronor, och lån har nämnts som ett alternativ.

En möjlighet som finns att utnyttja är att söka stöd från Europeiska Investeringsbanken, EIB. Men regeringen har ännu inte hört av sig, säger Tim Smit, pressansvarig för EIB i Norden.

– Nej, hittills har vi inte fått någon låneförfrågan för höghastighetståg i Sverige.

I dag ska det alltså diskuteras hur det nya stambanenätet för snabbtåg ska finansieras. Regeringen har tidigare sagt att det skulle presenteras förslag i dag, men det rör sig nu alltså bara om diskussioner.

I många andra europeiska länder har man använt sig av Europeiska Investeringsbanken, EIB, när man ska bygga stora infrastrukturprojekt som höghastighetsjärnvägar.

– Det finns möjligheter för att finansiera ett projekt som höghastighetståg. Det gör banken redan i Italien, Spanien och Frankrike, till exempel. Det finns ingen grund varför vi inte skulle kunna göra det också i Sverige, säger Tim Smit, EIB:s presstalesperson i Norden.

Om Sverige skulle vända sig till Europeiska Investeringsbanken skulle man kunna få ett stort lån, säger han.

– Ja, det beror på vad hela projektet är, hur stort projektet är. Men det kan vara ganska stort.

Europeiska Investeringsbanken erbjuder sig också att utreda samhällsnyttan med höghastighetståg – kostnadsfritt. I analysmodellen tittar man bland annat på hur ekonomin påverkas i stort, över en längre tid, av den här typen av projekt. Så kallade dynamiska effekter.

Till exempel skulle projektet kunna leda till att företag dras till en stad som Norrköping. Det går snabbare att resa till Stockholm, och enligt modellen kan Norrköping då tänkas ingå i huvudstadsregionen. Men i statens utredningar har man hittills inte tittat på den här typen av ekonomiska vinster.

Johan Klaesson är professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han är starkt kritisk till att man inte nyttjat EIB:s tjänster.

– Framförallt innebär det att man får en betydligt mer begränsad bild av vad och vilka effekter som kan förväntas av en sån här investering. Man har ett fattigare beslutsunderlag.

Infrastrukturminister Thomas Eneroth svarade i fjol på en direkt fråga från trafikutskottets ordförande om varför man inte använt sig av EIB:s kalkylmodell. Svaret var då att man inte fått något sånt erbjudande från EIB.

Tim Smit på EIB tror att det rör sig om ett missförstånd. Regeringen behöver inte få ett erbjudande, utan det är bara att höra av sig till EIB.

– Det kan vara ett missförstånd. Om de är intresserade av att använde dem så ser vi fram emot att förbereda investeringar.

Men det är inte för sent. Även om det första spadtaget har tagits går det att höra av sig till EIB, säger han.