Ekot granskar

Efter skolattack: Polisen missade dödshot mot barn

2:07 min

Det finns stora brister i polisutredningar om allvarliga brott, där brotten planerats eller diskuterats på spelplattformar, visar Ekots granskning. Det handlar till exempel om skolattacker, misstänkt mord och sexualbrott mot barn.

Den 5 september 2018 går en 12-årig pojke till attack på sin skola i Jönköping. Han knivskär två barn, i bröstkorgen och på låret.

En 14-årig kille, som vi kallar Victor, kände till attacken i förväg.

– Han sa att han skulle ta kläderna, sitt vapen. Gå till en toalett. Byta om. Döda några. Gå tillbaka till toaletten. Byta om. Dumpa kläderna, och gå tillbaka hem, säger Victor.

Det går inte som 12-åringen tänkte sig. Ingen skadas allvarligt, enligt polisen. Och pojken grips snabbt.

Men Victor var inte den enda som kände till attacken i förväg.

I över en månad hade pojken skrivit på nätet om hur han skulle mörda barn på sin skola. På Discord, en känd chattapp vanlig bland de som spelar datorspel, hade också en handfull andra personer varit med och diskuterat den planerade attacken. Gett råd, och hejat på.

Men polisen kontrollerade aldrig pojkens konto på chattappen, visar Ekots granskning.

– Jag vet inte om man inte tänkte på det, säger Klas Lorefors, som är chefsåklagare i Jönköping och var en av två förundersökningsledare i fallet.

Är inte det information som hade varit intressant för er under utredningen?

– Jo, det låter det som. Och jag tror att det bottnar i en okunskap om att det finns material att hämta här.

Tipsa reportern bakom granskningen: 
Emelie Rosén emelie.rosen@sverigesradio.se
Discord: Reporter-Emelie#2336

Ändå fanns chattappen både på den telefon och på den surfplatta som polisen tog i beslag när pojken greps efter skolattacken. En annan vanlig spelapp för gamers, som heter Steam, syns också tydligt på telefonen och surfplattan. Men polisen har inte kontrollerat pojkens onlineprofil där heller.

Hade de gjort det hade de sett namnet på ett av de barn pojken hade tänkt döda tillsammans med orden ”you are dead”. Något som legat kvar helt öppet mer än ett år efter skolattacken.

– Det här är en omständighet som är av intresse givetvis i en utredning om försök till mord, säger Klas Lorefors.

I princip innebär ju det här att det har legat ett dödshot mot ett namngivet barn öppet i mer än ett år trots att ni har haft kännedom om själva händelsen?

– Det är inte bra, och för den personen som då är namngiven är det inte bra.

Klas Lorefors menar att polisen i det här fallet haft bra koll på vad som hände vid själva skolattacken.

Men att polisen missar eller struntar i att leta efter till exempel fler offer, eventuella medhjälpare eller bevis för brottet på appar och plattformar kopplade till datorspel är ett återkommande problem. Även i fall där det är tydligt att brottet diskuterats, planerats eller skett där.

Knappt en månad innan skolattacken i Jönköping misshandlades en hemlös man till döds, i närliggande Huskvarna.

Flera som förhörs av polis berättar att pojkarna som var inblandade i misshandeln pratat om det de gjort på chattappen Discord, ändå kontrolleras inte deras konton där för att se om något fanns kvar. Polis och åklagare lägger inte heller någon förfrågan till Discord för att få ut information.

– Jag tänker att det kanske är något vi ska uppmärksamma åklagare och polis om, och medvetandegöra att de här plattformarna finns. Det här är två fall där vi hade kunnat göra mer, säger chefsåklagare Klas Lorefors.

Pojkarna har dömts för grov misshandel, men friats för mord med hänvisning att de inte kan anses ha förstått att det våld de utövade skulle leda till mannens död och att det inte framkommit något som tyder på att de hade för avsikt att döda honom. Vad de själva sagt om händelsen, hade kunnat vara viktiga uppgifter.

Andra fall som Ekot granskat rör exempelvis sexualbrott mot barn. I ett fall av överträdelse av kontaktförbud, som ska ha skett via chattappen Discord, friades den misstänkta eftersom man inte kunde fastställa vem som registrerat kontot på Discord. Men någon förfrågan till företaget lades aldrig.

Också i skolattacken i Trollhättan hade gärningsmannen skickat ett meddelande på en spelplattform, innan han begav sig till skolan och mördade tre personer. Polisen hittade aldrig meddelandet under utredningen. I efterhand har ansvarig förundersökningsledare sagt att det var en brist, men att de gjorde så gott de kunde.

När det gäller skolattacken i Jönköping var den misstänkta pojken inte straffmyndig så han åtalades inte, men pojkens kompis Victor tycker att de är dags för vuxenvärlden att lära sig hur spelvärlden funkar för att kunna upptäcka sånt här.

– Folk ska tänka mer. Dom måste fatta vad som händer, men de har ingen aning, säger Victor.

Den då 12-åriga pojkens vårdnadsansvariga har inte velat kommentera.

Discord har inte velat ge någon intervju, men säger att man agerar omedelbart om man upptäcker att en användare bryter mot företagets policy och att man har nolltolerans mot brott.

Victor heter egentligen något annat och vi har bytt ut hans röst. 

Om du behöver stöd kan du vända dig exempelvis hit:

  • Vid fara för liv: ring larmnumret 112
  • Bris: bris.se – barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50
  • Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se – telefon 08 702 16 80

Så gjordes granskningen av spelvärlden

 Granskningen har pågått i ett år, då Ekots reporter bland annat:

  • Under längre tid varit med i ett fyrtiotal gaminggrupper på nätet, och följt olika gamingforum
  • Gjort en enkätundersökning med 1046 barn och unga
  • Intervjuat dussintals unga gamers, professionella gamers och experter
  • Gått igenom uppgifter från över hundra polisanmälningar kopplade till spelvärlden
  • Granskat bland annat polisens utredningar i ett tiotal brottsfall.
  • Reportern har också spelat, både själv och tillsammans med barn och unga

Så gjordes enkätundersökningen

Sveriges Radios enkätenundersökning har gjorts med 1046 ungdomar från årskurs sex och sju på 20 slumpmässigt utvalda skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Datainsamlingen gjordes under maj, juni och augusti 2019.

Enkäter delades ut till de som var närvarande på lektionen som besöktes av Sveriges Radio. Av eleverna svarade 550 ”ja” på frågan: ”Spelar du spel på dator eller konsol minst en gång i månaden?”. I frågor om upplevelser från spelvärlden utgår vi från deras svar.

Alla närvarande elever valde att delta i enkäten. Svarsfrekvensen på de olika frågorna varierar mellan 99 procent och 93 procent.

Fakta om spel och spelplattformar

De flesta unga spelar. Exempelvis spelar 79 procent i åldern 9-12 år datorspel, tv-spel, mobilspel eller spel för surfplatta. I åldern 13-16 år ligger siffran på 68 procent, enligt Statens medieråds undersökning från 2019.

Ofta är spelen online, och man kan chatta i röst eller skrift med personer från hela världen. Till exempel i grupper för de olika spelen.

Chattarna kan exempelvis vara inbyggda i spelet, i den konsol man använder eller så använder man en extern kommunikationsplattform.

Discord är en av de vanligaste kommunikationsplattformarna för dem som spelar datorspel. I Sveriges Radios enkätundersökning svarar ungefär häften av de ungdomar som spelar att de brukar chatta på Discord.

En annan vanlig plattform som både kan användas för att köpa spel, och kommunicera med andra spelare är Steam.

Både Discord och Steam återkommer i Ekots granskning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.