Arbetsmarknad

Utbetalningar av ekonomiskt bistånd fortsätter öka

2:11 min

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortsätter att öka. Två huvudförklaringar som pekas ut är ett ökat antal nyanlända som har svårt att få jobb samt nedskärningarna inom Arbetsförmedlingen.

De senaste åren har utbetalningarna av ekonomiskt bistånd ökat successivt. Under förra året var ökningen ungefär 5 procent, enligt preliminära siffror från Socialstyrelsen.

– Vi ser också att många är aktuella i försörjningsstödet väldigt länge och det är inte bra, framförallt inte för den enskilde, säger Leif Klingensjö, sektionschef vid Sveriges kommuner och regioner, SKR.

SKR har i en enkätundersökning som skickats ut till samtliga kommuner undersökt de bakomliggande orsakerna.

93 procent av kommunerna har besvarat enkäten, och enligt en majoritet av kommunerna är den viktigaste förklaringen till kostnadsökningen ett ökat antal nyanlända som lämnar den så kallade etableringsfasen utan att ha ett jobb.

– Det kom ju väldigt många till Sverige år 2015 och de börjar ramla ur etableringen nu. Många har svårt att få jobb av olika skäl, de har olika utmaningar. Och de insatser som Arbetsförmedlingen har haft tidigare finns nu i mindre grad och då blir det en fråga för försörjningsstödet, säger Leif Klingensjö.

Andra viktiga orsaker som pekas ut i undersökningen har att göra med nedskärningarna inom Arbetsförmedlingen som lett till att färre personer under förra året beviljades subventionerade jobb eller insatser i arbetsmarknadspolitiska program.

– Det påverkar oerhört mycket. Många har längre till arbetsmarknaden, de måste ha ett stöd för att komma in, säger Leif Klingensjö.

Ett exempel är de så kallade extratjänsterna – en helsubventionerad anställningsform inom framförallt kommunala verksamheter. Under stora delar av förra året stoppade Arbetsförmedlingen alla nya extratjänster, som en följd av M/KD-budgetens minskade anslag till myndigheten. Men Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, menar att extratjänsterna är både dyra och ineffektiva och pekar på att få får jobb efter en avslutad extratjänst.

– Arbetsförmedlingen har ju det näst högsta programanslaget till insatser någonsin, även med vår budget. Det handlar inte om pengar det handlar om att göra saker på ett mer effektivt sätt, se till istället med yrkesutbildningar, se till att ställa krav på att man lär sig svenska och var mer aktiv mot arbetsgivaren, det är ju den typen av reformer vi behöver inte ineffektiva insatser, säger hon.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S), är inte förvånad över att kostnaderna fortsätter öka.

– Det här blir ju konsekvenserna av kraftiga neddragningar inom arbetsmarknadspolitiken, och det var ju det som skedde under 2019.

Nordmark pekar i sin tur på att regeringen återfört resurser till Arbetsförmedlingen, men medger att mer finns mer att göra vad gäller insatsernas effektivitet.

– Min ambition som arbetsmarknadsminister nu är att se till att de resurser vi tillför ska ge resultat och att vi kommer på banan igen, för tittar man så har det gått bättre och bättre, vi blir duktigare och duktigare på att snabbt få människor i arbete, men mycket mer behöver göras, säger hon.