Kommunakuten leder till bidragsberoende

De statliga akuta bidragen till landets kriskommuner leder inte till att kommunerna sköter sin ekonomi bättre - tvärtom leder bidragen bara till ett bidragsberoende. Den slutsatsen drar expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som är knuten till finansdepartementet.
– Det är ungefär som att kommuner som har misskött sig får något slags ytterligare hjälp här av kommunakuten och det sänder en signal till alla andra kommuner om att vi behöver inte sköta vår ekonomi för att staten kommer alltid finnas som en räddare i nöden, säger Per Pettersson-Lidbom, verksam vid Harvarduniversitetet och en av de två forskarna bakom rapporten. Kommunakuten inrättades 1998 och har delat ut 1,3 miljarder kronor. Tidigare fanns ett liknande system där staten gick in med 300 miljoner om året till kriskommunerna. Expertgruppen har bland annat studerat effekterna av de här bidragen, som ligger vid sidan av det kommunala utjämningssystemet. Var tredje kommun, runt 100 kommuner, har dragit nytta av den statliga akuthjälpen, men enligt rapporten så det leder det inte till att kommunens ekonomi kommer i balans - trots att kommunerna sedan 1997 är skyldiga att ha en ekonomi i balans. I stället uppvisade så många som var tredje kommun förra året ett underskott. – Bidragen blir i stället ett permanent inslag i kommunernas budget, säger Per Pettersson-Lidbom. Expertgruppen föreslår nu en skärpning när det gäller skötseln av kommunernas ekonomi. Möjlighet att lånefinansiera verksamheten måste bli svårare och statliga stöd som kommunakuten bör skrotas - det bidraget undergräver bara budgetdisciplinen i kommunerna. Och för de som inte sköter sig, ska det finnas ekonomiska sanktioner, säger Per Pettersson-Lidbom.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".