Kritiskt vid pandemi

Intensiv­vård­platser saknas i landet

1:57 min

Läkare varnar för att coronapandemin kan få allvarliga konsekvenser för intensivvården. Redan nu är det brist på intensivvårdsplatser vilket kan bli kritiskt om svårt sjuka i corona och behöver intensivvård.

Flera läkare Ekot talat med säger att patientsäkerheten, även utan en pandemi, är hotad.

– Det kan bli en mycket svår situation inom intensivvården om vi drabbas som i andra länder. Och intensivvården förbereder sig för fullt för en situation med många patienter trots att resurserna egentligen inte räcker till, säger Annette Nyberg, överläkare och ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård.

Enligt svenska intensivvårdsregistret är bristen på intensivvårdplatser störst på universitetssjukhusen. Flera läkare Ekot talat med vittnar om en intensivvård som var hårt ansträngd, redan innan en pandemi.

– Det är ett kritiskt läge för våran enhet och för flera andra enheter i regionen. Den skriande platsbristen betyder att patienter kan få en sämre vård eller till och med undermålig vård och vi inte bara ser att patientsäkerheten är hotad utan patientsäkerheten är åsidosatt, säger Magnus Fux, överläkare på medicinska intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm.

Det finns få uppgifter om antal intensivvårdplatser i EU, men en vetenskaplig studie som publicerades 2012 visar att Sverige hamnar i bottenskiktet. Sverige hade närmare hälften så många intensivvårdsplatser per person jämfört med EU-snittet. Bara Portugal hade färre. Det trots att Sverige är ett av de länder som lägger mest pengar av BNP på sjukvård.

Sverige hade en mycket större beredskap att skala upp antalet sjukvårdsplatser i början av 90-talet. Enligt Svensk förening för anestesi och intensivvård-tidningen fanns 1993, 2 100 extra respiratorer i förråd. Enligt samma artikel hade Sveriges försvarsmakt också möjlighet att sätta upp 900 militära intensivvårdsplatser med respiratorer 1993 mot 40 stycken 2018.

Den akuta bristen på intensivvårdsplatser på Sveriges sjukhus beror främst på att sjukhusen inte lyckats få sjuksköterskor och läkare att vilja arbeta inom intensivvården. Och utan personal måste man stänga vårdplatser.

– Den svenska intensivvården är underdimensionerad. Det här har intensivvårdsläkare fört fram under en lång tid utan att få ett resultat, säger Annette Nyberg i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård.

Flera regioner Ekot pratat med vill inte gå in på exakt antal intensivvårdsplatser med hänvisning till sekretess.

Region Skåne och Västra Götalandsregionen säger att dom nu förbereder för omprioriteringar i vården för att få fram fler intensivvårdplatser. I Stockholm finns i nuläget 90 intensivvårdplatser, som väntas öka till 140 platser inom en vecka genom, att ställa in planerade operationer, snabbutbilda sköterskor som arbetar med liknande uppgifter. Men även att ställa in forskningsprojekt och locka pensionärer och studenter i arbete.

- Sen jobbar vi med att planera för nästa steg, ha patienter med covid-19 på särskilt intensivvårdsplatser utanför vår ordinarie intensivvårdsavdelningar, vid en kraftigare ökning, säger Elda Sparrelid, chefläkare i region Stockholm.