Polisskydd en del av vardagen för judar

Anmälningarna av så kallade hatbrott ökar i Sverige. Det visar ny statistik från Säpo. Judar är en av de grupper i Sverige som är utsatt för hatbrott. De judiska församlingarna i Sverige lägger en fjärdedel av sina medlemsavgifter på skydd och säkerhetsinstallationer av sina byggnader och institutioner.

Med hatbrott menas brott med främlingsfientliga, rasistiska, antisemitiska och homofobiska motiv.

Varje dag när barnen kommer till judiska Hillelskolan i Stockholm står polisen utanför på gatan. Det är en del av det polisskydd som de judiska institutionerna och evenemangen har.

Kim Lichtenstein, rektor för judiska Hillelskolan i Stockholm, tycker att klimatet har hårdnat.

– Jag tycker att det är fruktansvärt att det behöver finnas poliser för att bevaka oss i ett demokratiskt samhälle som Sverige. Det ska inte behövas, men uppenbarligen tycker polisen att det behövs, och vi anser också att det behövs. Det förekommer en tydlig hotbild mot oss, säger Kim Lichtenstein.

Personer skyddas
Under hösten har flera medlemmar i landets judiska församlingar fått ta emot antisemitiska hotbrev. Flera församlingsmedlemmar har också personskydd.

Enligt judiska Centralrådet lägger de judiska församlingarna i Sverige ut motsvarande en fjärdedel av sina medlemsavgifter på skydd och säkerhetsinstallationer av byggnader och institutioner.

– Det är en del av vår vardag. Vårt samhälle är inte så fritt och öppet som de flesta vill tro, säger Kim Lichtenstein.

En pappa med barn i judiska förskolan säger till Ekot att det känns bra att byggnaden ligger en bit in på gården dit ingen trafik kan köra. För även om en bilbomb skulle explodera på gatan, så är det ändå på tryggt avstånd från förskolan.

Tryggt men tråkigt
Staffan Scheja, med barnen Anja och Alexandra, tycker att det är bra att skolan bevakas av poliser.

– Det känns ju tryggt att det finns här, men det är tråkigt att det ska behöva finnas, förstås. Vi har en säkerhetssluss in till skolan. Man har väl haft erfarenhet tidigare av bråk och intrång och antisemitiska företeelser antar jag, så det är väl nödvändigt, säger Staffan Scheja.

Tänker du som förälder på säkerheten?

– Ja, det gör jag väl. Jag är gift med en kvinna från Israel. Det är en annan hotbild konstant. Vi är extra försiktiga med händelser vi inte riktigt kan klarlägga eller förstå. Men jag har ju vant mig vid det här, säger Staffan Scheja.

Anna Gustafsson
anna.gustafsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista