Katastrofkommissionen anser att Persson bär huvudansvaret.

Hård tsunamikritik mot Göran Persson

Statsminister Göran Persson bär huvudansvaret för den svenska regeringens och myndigheternas handlingar efter flodvågskatastrofen i Asien förra året. Det är slutsatsen i Katastrofkommissionens slutrapport. Regeringens hantering av tsunamikatastrofen, där 543 svenskar omkom, hade en rad allvarliga brister, hävdar kommissionen.

– Statsministern hade när tsunamin inträffade haft sitt ämbete i mer än åtta år. Frågan om regeringskansliets krishantering har aktualiserats vid flera tillfällen under den perioden. Den ordning vi har är alltså resultatet av ett medvetet ställningstagande. Det övergripande ansvaret för regeringskansliets tillkortakommanden efter katastrofen bärs alltså, enligt kommissionen, av statsminister Göran Persson, säger kommissionens ordförande Johan Hirschfeldt.

Trots alla tidigare diskussioner om den svenska krisberedskapen fungerade det inte på annandag jul förra året när 543 svenskar omkom och 1500 skadades då flodvågen svepte in över Thailand, konstaterar Katastrofkommissionen.

Försenade hjälpen
Det fanns varken någon organisation eller mental förberedelse för en katastrof av denna karaktär. Detta ledde till att arbetet präglades av avsaknad av jour- och ledningsorganisation på chefsnivå och att hjälpen därmed försenades.

Även utrikesdepartementet får hård kritik, informationen spreds inte som den skulle och flera chefer valde att inte avbryta sina julledigheter på annan ort för att beges sig till departementet.

Inga aktiva beslut
Under annandagens förmiddag var det många personer som ringde till UD för att beskriva vad som hänt i Thailand, men enligt kommissionen användes inte den information man fick på rätt sätt.

– Ingen av de ansvariga cheferna tog ett aktivt beslut om att söka information om vad som egentligen har hänt, hur många är drabbade, vad säger de som ringer in? Om man inte tar till sig den informationen, analyserar och ser vad som hänt - då får man heller inga beslut, sa Anders Milton, en av ledamöterna i kommissionen.

Freivalds huvudansvarig på UD
Vem som ansvarade för vad på utrikesdepartementet var oklart. 

När biståndsavdelningen på UD under annandagen började diskutera möjligheterna att be Räddningsverket skicka flygplan för att hjälpa nödställda svenskar i Thailand motarbetades det av cheferna på den konsulära avdelningen på UD eftersom det diplomatiska protokollet föreskrev att i så fall måste det komma en officiell begäran från den thailändska regeringen.

Det gick så långt att cheferna för den konsulära avdelningen ringde till Räddningsverket för att försäkra sig om att inga plan var på väg.

Kommissionen anser att kabinettssekreterare Hans Dahlgren borde ha lett operationen mer aktivt och lägger samtidigt huvudansvaret för de bristande rutinerna på UD på utrikesminister Laila Freivalds.

En av orsakerna till regeringens alla tillkortakommanden är enligt kommissionen att regeringskansliets organisation är ”hierarkisk, med betydande spärrar mot kontakter mellan de olika nivåerna inom departementen och mellan departementen och myndigheterna”.

Regeringens förslag räcker inte
Andra europeiska länder, i första hand Tyskland och Italien, med fungerande krisorganisationer var snabbare med hjälp än vad Sverige var och kommissionen föreslår nu att också det svenska regeringskansliet inrättar en krisorganisation. En organisation som också skulle ha befogenhet att fatta beslut om till exempel att sätta in sjukvårdsresurser.

Den krisgrupp som regeringen presenterade häromdagen, och där sådana befogenheter inte ges, är inte tillräcklig menar Johan Hirschfeldt.

– De planer som regeringen hittills har presenterat räcker inte, sa Hirschfeldt på kommissionens presskonferens.

Pontus Mattsson
pontus.mattsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".