Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Stora skillnader i sysselsättning mellan olika invandrargrupper

Publicerat fredag 9 december 2005 kl 04.00

Det är stora skillnader mellan olika invandrargrupper när det gäller att få jobb i Sverige. Ungefär hälften av chilenarna och thailändarna fick jobb efter några år i Sverige, medan bara 13 procent av somalierna hade hittat ett arbete, visar statistik som SCB tagit fram på Ekots uppdrag.

Sanit Bunsap från Thailand jobbar som städerska Södersjukhuset i Stockholm och tillhör dem som snabbt hittade jobb i Sverige.

– Det betyder mycket för mig att ha ett jobb, så att vi kan betala hyran. Jag gillar inte att begära socialhjälp, säger hon.

Lättast för invandrare från Västeuropa
Ekot har tittat på 17 av de största invandrargrupperna som kommit till Sverige. Bland dem som folkbokfördes mellan 1998 och 2001 är det stora variationer i hur många som har arbete.

Det finns ingen enkel förklaring till skillnaderna, men utbildningsnivå, skälet till invandringen och kontaktnätet i Sverige är viktiga faktorer.

Bäst går det för invandrare från Västeuropa, bland finländarna till exempel hade 60 procent jobb inom en femårsperiod. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån.

De utomeuropeiska grupper där störst andel har jobb är chilenare och thailändare, där har cirka varannan ett arbete.

– Chilenare i Sverige har en hyfsat stark ställning, relativt andra från utomeuropeiska på den svenska arbetsmarknaden. Detsamma kan sägas gälla Thailändare. Ju starkare ställning landsgruppen har på den svenska arbetsmarknaden, desto större är chansen att utnyttja kontakter för att etablera sig själv, säger han, säger Olof Åslund, forskare på institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Svårare för afghaner och somalier
Men för andra grupper är det svårare. Dit hör till exempel afghaner och somalier, bara 18 procent av afghanerna och 13 procent av somalierna hade jobb efter några år i Sverige.

Men det är inget problem man kan lasta somalierna för, menar integrationsforskare Masoud Kamali.

– Det här är vårt problem. Det är inget somaliskt problem och inget invandrarproblem, utan ett svenskt problem. Att vi inte kan ta till vara på de resurser och den utbildning som kommer in i landet är en skam. Det största kapitalet vi har är humankapitalet. När vi inte kan ta till vara på det, utan bara ser hudfärg, är det ett beklagansvärt system. Ett system vi måste börja skämmas över, säger Masoud Kamali.

Björn Lindberg, Radio Stockholm
bjorn.lindberg@sr.se

Katja Magnusson
katja.magnusson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".