Diskriminering leder sällan till åtal

Misstänkta fall av olaga diskriminering, till exempel av mörkhyade personer i krogköer, leder mycket sällan till åtal. Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö har granskat hur polis och åklagare hanterar så kallade hatbrott.

Av 137 misstänkta fall av olaga diskriminering ledde endast ett till fällande dom.

Enligt överåklagare Sven-Erik Alhem finns det flera orsaker. En är att restauranger faktiskt får sovra bland sina gäster.

”Gäller främst innekrogarna”
– Man kan alltså helt enkelt peka ut och säga att ”du är tillräckligt känd”, ”du är tillräckligt rik” att komma in på den här restaurangen. Det är framför allt ”inne”-restaurangerna i storstäderna som jag tänker på.

– Sedan finns det också andra skäl att låta bli att släppa in folk på krogarna, till exempel att man har olämplig klädsel, att man är alltför påverkad av alkohol eller att man har ett alltför aggressivt beteende, säger han.

Svårt att bevisa
Men att vägra någon att komma in på grund av hudfärg är inte tillåtet. Problemet är att det är svårt att bevisa att det faktiskt är det som är skälet till att en gäst stoppas i dörren.

– Då är det oerhört viktigt dels att den mörkhyade gör sin anmälan omedelbart när gärningen inträffar, dels att polisen kommer på studs dit för att göra omedelbara utredningsinsatser. Om detta inte sker är det praktiskt taget omöjligt att nå framgång i ett brottmålsförfarande, säger Sven-Erik Alhem.

Ett problem är att anmälningarna ofta görs på helgkvällar när polisen måste prioritera andra våldsammare brott.

Poliser tar inte detta på allvar
Men det förekommer också att poliser inte tar tillräckligt allvarligt på den här typen av brott, enligt Sven-Erik Alhem.

Rapporten pekar också på att det gjorts stora missar i ett tiotal av polisutredningarna.

För att komma åt fler fall av olaga diskriminering tycker Sven-Erik Alhem att polisen oftare skulle ha möjlighet till brottsprovokation genom att mörkhyade poliser själva testar att komma in på krogarna.

– Så tycker jag att polisen skulle utmärkt väl kunna förfara därför att det är så oändligt svårt att skapa bevisning. Kan man då på enkelt sätt utan jättestora spaningsinsatser göra tester som inte på minsta sätt skulle kunna locka fram människor att begå brott som inte ananrs skulle vara beredda att begå brott, säger Sven-Erik Alhem.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".