Stora skillnader i misstankar om brott mellan olika invandrargrupper

Invandrare misstänks oftare för brott än personer som är födda i Sverige. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet Brå i en ny rapport. Risken för att bli misstänkt för ett brott är större för vissa invandrargrupper.

– Man måste se de svårigheter som det innebär att komma till Sverige som flykting jämfört med att komma för att man har valt det. Därtill finns det tecken på att den strukturella diskrimineringen varierar när det gäller olika invandrargrupper. Ju mer främmande namn och utseende man har, desto svårare kan det vara att få ett arbete i Sverige, säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå.

Brås rapport visar att mellan åren 1997 och 2001 var tolv procent av alla utlandsfödda misstänkta för något brott. Samma siffra för svenskfödda var fem procent.

Vanligast bland dem som kommer i skolåldern
Det Brå har tittat på är alltså misstanke om brott och inte det faktiska begångna brottet. Det visar att personer från Afrika, Mellanöstern och Sydamerika oftare misstänkas än andra invandrare.

Brås undersökning visar också att de som riskerar att misstänkas för brott oftast är de som kommit hit under skolåldern. De som kommer hit som mycket små eller som vuxna klarar sig bättre.

Det som är positivt i Brås rapport är att misstankarna om brott minskar bland andra generationens invandare. Det är någonting som är unikt för Sverige – i andra länder är trenden den motsatta.

Det är positivt säger integrationsminister Jens Orback. Han tycker inte att några nya insatser behövs – trots att misstankarna om brott ökar jämför med när Brå gjorde samma rapport för snart tio år sedan.

– Vi kan inte svära oss fria och säga att vi inte ska göra någonting, vi ska göra betydligt mer. Men det är i den riktning vi redan arbetat. Den svenska modellen som handlar om att alla ska med – det är så jag vill gå vidare med de här frågorna.

”Integration är det viktigaste”
Salomon Muhumuza från Uganda tycker att det är viktigt att det händer någonting.

– Man kan ta fram hur många rapporter som helst, men man måste jobba på de frågor som är känsliga för samhället.

Vad behöver man göra?

– Integration är det viktigaste. Man ska kunna få det jobb man är utbildad för. Jag är ekonom, men jag kör taxi. Det gör jag inte för att det är mitt första val utan för att jag inte har några alternativ, säger taxichauffören Solomon Muhumuza.

Åsa Sandler
asa.sandler@sr.se

Katrina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".