Kvällstidningarna tar efter veckopressen.

Medieforskare: Ökad personfixering i kvällstidningarna

Uppdaterad 16:45
Kvällstidningarna har de senaste åren blivit brutalare och mer personfixerade. Det säger massmedieforskare som Ekot talat med efter att det blivit känt att skådespelaren Mikael Persbrandt tänker stämma eller polisanmäla tidningen Expressen för förtal.

– Man kan väl säga att kvällstidningarna har tagit över väldigt mycket av det som veckopressen tidigare hade. De populära veckotidningarna hade ju också tv-bevakning, kändisjournalistik och liknande, säger Lennart Weibull, professor i massmedieforskning vid Göteborgs Universitet.

– Det har ofta varit så under historiens lopp att kvällstidningarna har hämtat nya idéer ifrån veckopressen. Det har väl varit väldigt påtagligt de senaste tio åren.

Har kvällstidningarna blivit råare?

– Det är svårt att bedöma, det är svårt att veta vad man menar med råare. Vad man kan säga är väl att intrycket av de studier vi gör av läsarreaktioner är att man upplever idag ett relativt stort intrång i människors privatliv, alltså bristande respekt för personlig integritet.

Skådespelaren Mikael Persbrandt har under en längre tid uppmärksammats i kvällstidningarna i en rad negativa sammanhang. I går publicerade Expressen en artikel som påstod att Mikael Persbrandt var akut intagen på ett behandlingshem för alkoholförgiftning, något som dementeras av behandlingshemmets vd Gunnar Berggren trots att man i vanliga fall inte kommenterar vilka som är intagna för behandling.

– I det här fallet hade vi problem på den här institutionen som det var frågan om, med fotografer som smög i buskarna och ville fotografera. Det får inte förekomma på ett behandlingshem. Därför gick vi ut och dementerade uppgifterna om att Persbrandt var hos oss, säger Gunnar Berggren.

Stämmer Expressen
Mikael Persbrandt tänker nu stämma eller polisanmäla Expressen för grovt förtal. Expressens chefredaktör Otto Sjöberg säger till Ekot att man ännu inte fått kontakt med Mikael Persbrandts advokat och vill därför inte uttala sig.

Per-Arne Jigenius, var tidigare chefredaktör för kvällstidningen GT och har varit Allmänhetens Pressombudsman. Han håller med om att kvällstidningarna blivit mer integritetsutlämnande och brutalare. Samtidigt är bilden av kvällstidningarna många gånger är orättvis, säger han.

– Till exempel bedömer man kvällstidningarnas hela innehåll ofta efter den tämligen banala löpsedeln. Löpsedeln är ju en slags säljinformation, ett slags stimulansväckande information som inte speglar hela tidningens innehåll, och när man värderar kvällstidningen enbart efter löpsedeln gör man sig skyldig till en alltför grov generalisering, säger Per-Arne Jigenius.

Johan Bratt
johan.bratt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".