Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

"Planerad miljölagsändring räcker inte"

Publicerat måndag 19 december 2005 kl 16.54

Landets miljöåklagare anser att den nuvarande miljöbalken är för otydlig när det gäller att beivra miljöbrott.

Man måste bevisa skada eller risk för förorening för att en person ska kunna fällas för ett utsläpp. Men den planerade ändringen av miljöbalken räcker inte för att underlätta rättstillämpningen, anser miljöåklagare.

I en kommande lagrådsremiss kommer man att ändra begreppet så att utsläppet i sig är straffbart, säger miljöminister Lena Sommestad.

– De förslag som vi nu arbetar med handlar om att det ska vara tillräckligt att man ska ha gjort ett utsläpp och att man vet att det är en typ av utsläpp som riskerar att innebära skada, säger hon.

Betyder det att det ungefär blir som vid rattfylleri eller fortkörning att har man gjort ett utsläpp är det brottsligt oavsett om det har lett till en skada i naturen som man kan bevisa?

– Ja, det bör fungera ungefär på det sättet. Vad som sägs är att det ska finnas en risk för skada.

Men kommer inte det också i fortsättningen leda till definitionsproblem och tolkningsproblem i lagen?

– Det är alltid så att vi måste se hur en lagstiftning fungerar i praktiken. Alternativet skulle vara att göra en lång lista på alla ämnen som skulle kunna vara farliga. Miljöbalkskommittén, som har utrett detta, har bedömt att det är ett för krångligt sätt, säger Lena Sommestad.

Fortsatt svårt att tillämpa lagen
Men detta att det fortfarande krävs risk för skada gör att lagen även i fortsättningen blir svår att tillämpa, anser miljöåklagarna.

Åklagarna vill se en bestämmelse, som går ut på att det ska vara förbjudet att utan tillstånd släppa ut ämnen, som har vissa egenskaper, ämnen som man vet ger negativa effekter i miljön.

– Den ändringen är egentligen betydelselös därför att åklagaren fortfarande har att visa en form av skada eller risk för skada i det enskilda fallet. Så det är samma grundkonstruktionsfel, säger vice chefsåklagare Stefan Karlmark vid Riksåklagarens utvecklingscentrum.

Men hur skulle man då formulera det för att det ska bli som ni vill ha det?

– Den enklaste som jag ser det är att skuta in ett ytterligare stycke i lagtexten där man förklarar att utsläpp av giftiga, frätande, cancerframkallande, reproduktionsstörande och kanske några andra typer av ämnen till ska anses vara sådana som över huvud taget inte ska få släppas ut utan att det kan vara straffbart.

Skulle det underlätta tillämpningen i domstolarna?

– I hög grad och det skulle alltså innebära en helt annan typ av konstruktion som mycket mer skulle likna rattfyllerilagstiftningen eller lagen om transport av farligt gods eller lagen om explosiva varor där man har sådana här konstruktioner, säger Stefan Karlsmark.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".