Delade meningar råder om strafflindring

Uppdaterad 16:45
Det kommer både positiva och negativa reaktioner på det kommande regeringsförslaget om att misstänkta brottslingar som samarbetar med polis och åklagare ska kunna få lägre straff.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är tveksam och orolig för att oskyldiga personer ska pressas att erkänna brott de inte har gjort.

– Det innebär att man riskerar att hamna i en utpressningssituation och ger då möjlighet till att man, vårdslöst uttryckt, ska kunna muta sig undan påföljder. Det är ju ett egendomligt sätt att lösa ett problem med för lite resurser till domstolarna.

Sparar samhället pengar
Det är alltså för att snabba på förundersökningarna, framför allt när man utreder ekonomiska brott som regeringen föreslår att misstänkta brottslingar som samarbetar med polis och åklagare ska kunna få kortare straff.

Att utreda komplicerad ekonomisk brottslighet tar ofta många år och enligt justitieminister Tomas Bodström skulle det gå snabbare om det var möjligt för domstolarna att sänka straffet för den brottsling som samarbetar under utredningen, samtidigt som den misstänkte skulle kunna gå vidare snabbare och lägga brottet bakom sig. Utan tvekan skulle det också spara samhället pengar.

– Samhället sparar stora resurser på att få en utredning klar snabbare. Jag tror att när det gäller de större utredningarna så kan man säkert halvera tiden, säger justitieminister Thomas Bodström.

Ser över möjligheten
Riksåklagaren Fredrik Wersäll är positiv till förslaget och tycker också att man kan gå längre än regeringen föreslagit. Han tycker att man ska se över möjligheten till åtalsuppgörelse, det vill säga att den misstänkte ska kunna förhandla sig till ett lindrigare straff.

– Grundprincipen att man också i ett brottmål skulle kunna träffa vissa uppgörelser mellan åklagaren och den misstänkte, den idén tycker jag att man ska diskutera vidare. Vi har också här exempel från olika länder där man har slagit in på den här vägen som ett sätt att begränsa väldigt stora och väldigt vidlyftiga utredningar men rätt goda resultat och det tycker jag att vi ska studera, säger riksåklagaren Fredrik Wersäll.

Rikspolischefen Stefan Strömberg säger till Ekot att han ser fördelar med förslaget, men varnar samtidigt för att det kan bli kriminalpolitiskt knepigt om personer som döms för ett visst brott inte får det straff som lagen föreskriver.

– Ibland förväntar man sig vissa straff för det brott som begåtts. Lämnar man en rabatt så bygger det ju på att man får ett något kortare straff än man skulle fått annars. Då är det ju det priset man betalar för att istället snabba upp utredningen genom att få den tilltalade att medverka i den, säger Stefan Strömberg.

Anna Gustafsson
anna.gustafsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".