Kritik mot förslag om hemlig avlyssning

Justitieombudsmannen Mats Melin tycker att det är fel att låta polisen avlyssna privata bostäder. Även andra remissinstanser ifrågasätter det väntade regeringsförslaget om att låta polisen sätta upp hemliga mikrofoner för att avlyssna personer som är misstänkta för grova brott.

Syftet är att bättre kunna bekämpa den organiserade brottsligheten, men enligt flera remissinstanser skulle det skada det öppna samhället.

Bland andra justitieombudsmannen Mats Melin tycker att det är fel att låta polisen avlyssna privata bostäder.

– Det jag talar med mina kamrater om är en sak mellan dem och mig. Det ska inte polisen eller statsapparatens företrädare lyssna på. Om jag är misstänkt för allvarlig brottslighet så kan jag möjligen få tåla att polisen lyssnar på mig, till exempel när jag pratar i telefon. Men att jag ska behöva tåla att polisen lyssnar på vad som händer i mitt hem, det tycker jag är att gå alldeles för långt.

Många är kritiska till förslaget
JO befarar att polisen inte bara kommer att avlyssna misstänkta, som det är tänkt, utan också använda buggning i spaningsarbetet.

Han tror också att förtroendet för polis och rättsväsende kommer att ta skada.

– Alltså, ju mer vi i ett samhälle anser oss behöva använda hemliga övervakningsmetoder gentemot medborgarna, desto mer tror jag att medborgarna frågar sig om denna hemliga övervakning verkligen handhas på ett korrekt sätt.

Flera remissinstanser ifrågasätter om hemlig avlyssning är värdigt en demokratisk stat. Till exempel advokatsamfundet säger nej och tycker att konsekvenserna är för dåligt utredda.

Polis och åklagare är positiva
Men polis och åklagare är positiva och tycker att det borde vara tillåtet med hemliga bandinspelningar vid fler brott än vad som nu föreslås, och att försöket borde pågå under längre tid.

På sikt är det nödvändigt att tillåta rumsavlyssning, säger rikspolischefen Stefan Strömberg.

– Vi måste se till att polisen får ett informationsövertag över brottslingarna och att vi inte låter oss styras av dem. Jag tror att det kommer att bli ett växande problem om polisen hamnar på undantag när det gäller sådana här hjälpmedel.

Möjligheten att få fram bevis i brottsutredningar väger tyngre än risken att oskyldiga kan komma att avlyssnas. Och polisen har inget intresse av att övervaka allmänheten, menar Stefan Strömberg.

– Vi har varken tid eller råd att övervaka människor i onödan, det sker mycket målinriktat mot sådant som vi betraktar som allvarligt. Vi slår vakt om människors trygghet men också om demokratin genom att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".