Sämre insyn i kommunalförbund

Vissa kommuner samverkar i olika slags kommunalförbund. Men en analys som organisationen Sveriges Kommmuner och Landsting gjort visar att de sällan spar pengar på det.

Jämtländska Ragunda samarbetar med andra kommuner om både gymnasieskolan och räddningstjänsten.

Erik Englund som är förman vid räddningstjänsten i Hammarstrand ser mest fördelar.

– Ja, man lär känna mer folk och resurser runtomkring. Det blir också billigare om man köper in stora mängder av räddningstjänstmaterial, säger han.

Märker ni att ni har mer resurser?

– Jajamän. Vi har mer personal att tillgå vid stora händelser. Det är lättare att få tag i specialmaterial som finns på andra ställen. Nu vet vi på en gång vilken station vi ska vända oss till, säger Erik Englund.

Men samarbete över kommungränserna är inte populärt överallt.

I Hotagen i Krokoms kommun sa brandmännen upp sig i protest. Deras kommun ingick samarbete där alla inblandade kommuner behövde spara pengar. Sparkraven gjorde att brandmännen ansåg att säkerheten blev lidande.

Tommy Rosén vid Sveriges Kommuner och landsting har analyserat vad som finns att vinna och förlora på kommunal samverkan. Det är sällan kommunerna spar pengar. Däremot kan de undvika kostnadsökningar, och värva kunnigare personal.

– Det viktigaste som händer när man planerar samverkan är att personalen får möjlighet att kompetensutveckla sig. Man får möjlighet att anställa chefer i en större organisation som man inte skulle få till sig i en mindre kommun, säger Tommy Rosén.

Spar man mycket pengar i en liten kommun?

– Det är inte alls mycket pengar att spara. De flesta säger att just kvalitetsökningen med mer kompetent personal är det man satsar på med den lilla besparing man gör, säger han.

Den finns också ett demokratiskt problem med sämre insyn och möjligheter att påverka till exempel skolor eller räddningstjänst som styrs vid sidan av den kommunala verksamheten.

– Ett kommunalförbund har ingen större insyn. Offentlighetsprincipen gäller i och för sig men det är inga öppna nämndsammanträden. Den vanliga direktionen är att man bara har öppna sammanträden när man håller på med budget. Vad som händer däremellan är ofta okänt. De flesta vet sannolikt inte att det är ett kommunalförbund som driver gymnasierna.

Vad kan det leda till?

– Att man inte vet vem som är ansvarig. Man vet att det är någon, till exempel ett förbund. Men att det är en kommun bakom som i första hand har ansvaret är inte helt självklart att man vet, säger Tommy Rosén.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Patrik Holmström
patrik.holmstrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".