Mest gran ska planteras.

Mest barrträd återplanteras efter Gudrun

Nästa år startar återplanteringsprocessen efter stormen Gudrun. Med statligt stöd ska det bli lite mer lövträd i de stormdrabbade områdena, men det blir mest barrträd som återplanteras.

Idag, onsdag, kommer infrastrukturminister Ulrika Messing med sitt beslut om vilken trädsort som ska få regeringens pengar.

Det blir granskogen som får den största biten av återplanteringskakan, 82 procent av träden som ska återplanteras i södra Sverige ska vara barrträd.

Från och med nästa år och två år framöver ska regeringen betala svenska skogsägare 250 miljoner kronor för att finansiera granskogens återuppbyggnad.

Kontroversiellt beslut
Men det här är ett kontroversiellt beslut. Skogsvårdsforskare har menat att granskogens ytliga rotsystem bidrog till att stormen Gudrun fick så dramatiska följder. Vissa forskare har efter stormen menat att blandskog med 90 procent lövskog och bara tio procent barrskog vore det bästa.

– Vi vill på majoriteten av den stormdrabbade ytan återplantera barrträd, dels för att det är det naturliga trädslaget i miljön, dels för att hela den sydliga såg- och skogsindustrin är inställd på att vidareförädla just barrträd, säger infrastrukturminister Ulrica Messing.

Vad säger du om kritiken mot att odla granskog i så stormkänsliga områden?

– Detta är den bedömning som den ansvariga myndigheten, Skogsstyrelsen, har gjort. Utifrån vad vi vet här och nu är rekommendationen att cirka 80 000 av de 97 000 hektaren ska återplanteras med barrträd och den rekommendationen följer jag.

Lövträdsplantering uppmuntras
Men Skogsstyrelsen och Ulrica Messing vill uppmuntra skogsägarna att odla mer lövträd. Därför subventioneras det med 20 000 kronor mer per hektar än vad barrträden gör.

Tanken är att den enskilde skogsägaren ska betala lika mycket för att odla lövträd som de gör för att odla det mycket billigare alternativet barrträd.

– Det är så väldigt mycket dyrare att plantera ädellövträd. Vi räknar med att kostnaden ligger på drygt 33 000 kronor per hektar jämfört med att plantera barrträd som ligger på knappt 13 000 kronor per hektar.

Kan man säga att det här förslaget gynnar plantering av ädellövträd?

– Ja, det kan man säga i den meningen att subventionen där är väldigt mycket större.

Om det skulle bli en så kraftfull storm som Gudrun igen vad finns det för hjälp för alla de skogsägare som planterar fler granar nu?

– Dels ska man när man återplanterar titta på vad man kan lära av hur man sätter plantorna och hur man kan blanda barrträdsplantorna med inslag av lövträd för att göra de mer stabila mot väderomslag. Men sedan är det en viktig fråga vad vi generellt kan lära av stormen, både som land och som enskild skogsägare.

– En av de saker som är viktigt att fortsätta att diskutera är naturligtvis med försäkringsbolagen hur det ens kan komma sig att en del av den skog som finns i Sverige inte är försäkrad alls, men hur det också kan komma sig att så mycket skog bara är försäkrad mot brand och inte mot insekter och stormar, säger Ulrica Messing.

Johanna Eklundh
johanna.eklundh@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".