Fler gaskonflikter väntar

Kampen tilltar om kontrollen över världens energitillgångar och energitransportleder. Den rysk-ukrainska gaskonflikten skakade om de stora gasimporterande länderna inom EU. Nu är den konflikten löst, i alla fall för tillfället. I stället har en rad nya energipolitiska konflikter seglat upp till ytan.

Knappt har lugnet hunnit lägra sig innan det är dags för nästa konflikt. Den här gången mellan Bulgarien och Ryssland. Återigen är det Ryssland som vill höja priset för sin naturgas, något som bulgarien vägrar att gå med på.

Precis som i fallet med den rysk-ukrainska konflikten så har båda parterna starka förhandlingskort. Ryssland står för gasen men Bulgarien är inte bara gaskonsument utan även transitland för den ryska gasen som också går på export söderut till bland annat EU landet Grekland och storkonsumenten Turkiet.

Det är dessa länder som nu riskerar att bli utan gas för Ryssland kan stänga av gasen till Bulgarien men Bulgarien kan påverka gastransporterna söderut.

Gas hett på agendan
I takt med att oljan på sikt kommer att bli en bristvara så har naturgasalternativet blivit en het global världspolitisk fråga.

På måndag kommer Kina och Japan att hålla ett viktigt möte för att lugna ned den alltmer hetska stämningen som råder mellan länderna, där politiska Asienanalytiker talar om de värsta förhållanden på flera decenier mellan de stora asiatiska regionala energiimportberoende makterna.

En av de mer konfliktladdade frågorna som ska diskuteras på måndag är frågan om vem som har rätt att utvinna olja och gas som finns mellan dessa båda länder i östkinesiska sjön. Det man ska diskutera om är möjligheten av en gemmensam utvinning.

Bolivia ska nationalisera
I USA och i Västeuropa håller man samtidigt ett vakande öga på vad som sker i Bolivia just nu.

Den nye presidenten vänsterradikalen Evo Morales vann presidentvalet för någon vecka sedan med för de många fattiga bolivianska väljarna om att landet nu ska ta kontrollen över landets omfattande naturgasresurser.

Inför valet lovade Morales att nationalisera den bolivianska gasen, något som kan utlösa konflikter eftersom en rad amerikanska och västeuropeiska olje- och gasbolag finns verksamma i landet.

Ukraina ökar kärnkraftseffekten
I takt med att de energibaserade konflikterna ökar så har kärnkraftsdebatten fått en ny fart i en rad europeiska länder. Så sent som på fredagen förklarade Ukrainas premiärminster att Ukraina måste utöka sin produktion vid det befintliga moderna och relativt nybyggda kärnkraftverket.

Ett budskap som i alla fall rent symboliskt väcker oro med tanke på att just Ukraina katastrofdrabbat med tanke på Tjernobylkatastrofen 1986. Men även den nya regeringen i Tyskland har försiktigt börjat avvisera att landet kanske inte bör avveckla sin kärnkraft fram till år 2020.

Vladislav Savic
vladislav.savic@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".