Stormen lämnade djupa spår i Sydsverige.

Spåren efter Gudrun finns kvar

Det är på söndagen exakt ett år sedan den svåra stormen drog fram över Sydsverige. För många finns spåren fortfarande kvar. En halv miljon hushåll blev utan ström och många fick klara sig utav vatten el och telefon i en månad.

Mikael Tylén i Angelstad utanför Ljungby var en av dem som drabbades av stormen Gudrun.

– Vi hoppas att det ska ta slut snart. Vi längtar efter ordentlig belysning, ett fungerande kylskåp och toalett med rinnande vatten, sa han i Ekot i januari förra året.

Ett år sedan i natt
Natten mellan den 8 och 9 januari drog stormen med sin orkanvindar in från sydväst. Värst drabbades mellersta Småland och många förtvivlade människor fastnade under natten i sina bilar ute på vägarna när träden föll som stickor omkring dem.

Den fällda skogen motsvarade ett område lika stort som hela Öland och senast i förra veckan kom rapporter om hur många skogsägare fortfarande är nedstämda och sörjer sin skog.

Elen akuta problemet
De akuta problemen handlade ändå om elen och elbolagen satte in flera tusen reparatörer och röjningsarbetare från hela Sverige och även från grannländerna.

Tony Ljungkvist från Västerbotten var en av dem som lagade ledningar utanför Ljungby.

– Det känns skönt på kvällen att ha gjort en bit och när man vet att folk förhoppningsvis får ström snart. Det blir jätteglada när de ser oss, sa han.

Vedspisen kom till användning
För många blev det ändå en lång väntan på ström. Efter en månad var fortfarande 4 000 utan el. 84-årige Albert Karlsson klarade sig hemma i stugan i Stockhult med hjälp av vedspisen.

– Det har ju gått på så sätt att vi har haft vedspisen och kakelugnen. Men det har varit besvärligt med vattnet. Vi får ju inte upp något vatten, sa Albert Karlsson.

Idag har alla fått tillbaka både el och telefon men många av ledningarna är provisoriska och under året har framför allt telefonen kommit och gått för många.

Det har också lett till en diskussion om vilka förhållanden boende på landsbygden ska behöva acceptera.

Förlorat stora summor
Leif Brynolf har ett konsultföretag utanför Alvesta. Han förlorade 150 000 på de dagar han var utan el.

– De två första veckorna var värst för då hade vi varken mobil telefon eller vanlig telefon eller elström. Det betydde att vi förlorade en månad och den kan vi knappast ta igen, säger han.

Kände sig övergivna
Många av de drabbade kände sig övergivna av samhället i övrigt, som att man i storstäderna inte förstod omfattningen, och att man fick skylla sig själv som bodde på landet.

Men så småningom började ministrarna avlösa varandra i skogen. När statsminister Göran Persson efter två och en halv vecka besökte en stormdrabbad skogsägare var han tagen.

– Det är bedrövligt. Man ser vilken enorm naturkatastrof det är, sa Persson.

Det blev också löften om både ekonomisk hjälp och hårdare krav på säkrare eldistribution. Elbolagen kommer nu att gräva ner allt fler av sina ledningar, samtidigt som Telia har lovat bättre backup för mobilnätet.

Det mesta av virket är nu ute ur skogarna men fortfarande kan man se partier där skogen ligger huller om buller när man åker i området. Men stormen har samtidigt ändrat mer än bara landskapet.

Landsbygden trängde in i medvetandet
Lars Lundh i länsbygderådet i Kronoberg, som bor i gränstrakterna mellan Småland och Skåne, tror att stormen fick upp ögonen på både makthavarna och samhället i övrigt kring landsbygdens behov.

– Det är ju säkert inte den sista stormen eller naturkatastrofen som har kommit, utan det kommer fler sådana. Det som är viktigt nu är att vi tillsammans med myndigheter laddar upp så att vi kan möta detta på ett kanske mycket effektivare sätt när den kommer, säger Lars Lundh i länsbygderådet i Kronoberg.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".