Beståndet av öring, nejonöga och simpa ökar i Norrlands sjöar.

Öringarna fler i Norrlands vattendrag

Antalet öringar i vattendragen i skogslandet i Norrlands inland har fördubblats de senaste 30 åren. Andra fiskarter har också ökat. Det visar en rapport från Världsnaturfonden.

– Att fisken nu ökar visar att vattenekosystemet håller på att förbättras. Det kommer i sin tur att gynna andra arter, vissa småkryp och fåglar till exempel, säger Lennart Henrikson som leder Världsnaturfondens projekt Levande Skogsvatten.

Rapporten gäller små och stora vattendrag i skogslandet i fem län, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län.

Öringarna har fördubblats på 30 år
Den visar att antalet öringar de senaste 30 åren mer än fördubblats – öringarna har också spritt sig till många tidigare fisktomma vattendrag.

Nejonögon och simpor har också ökat i antal. Däremot är bestånden av mört och abborre oförändrade. Gäddorna har försvunnit från några vatten.

Resultaten kommer från studier av 6 000 olika provfisken de senaste 30 åren, sammanställda av Fiskeriverket i Örebro och Länsstyrelsen i Jämtland.

Hägrar, uttrar och sportfiskare är några kan glädjas åt förändringen.

Skillnaden tros bero på flera olika faktorer som förbättrat miljön. Kalkning och återställande av gamla flottleder, vandringshinder som har rivits och också att skogsbruket idag visar större hänsyn vid avverkningar nära vattendrag och att utdikningen av skog upphört.

Fortfarande stora skador
Fortfarande lider svenska vattenmiljöer av olika skador och det är långt kvar till exempel till fiskerikedomen i opåverkade vatten på Kolahalvön.

Lennart Henrikson hoppas på ett än mer förstående skogsbruk och ett stopp för fler små kraftverk, som är förödande för öringar. Han är glad över äntligen ha en positiv rapport.

– Det här visar att det går att förbättra vår natur. Vi kan också se att det här handlar om många små åtgärder som tillsammans ger en positiv effekt. Det är ofta karaktäristiskt för de miljöproblem vi har idag – många små ingrepp har gjort miljön sämre. Nu måste vi gå från andra hållet och göra många små åtgärder som gör miljön bättre, säger Lennart Henrikson, projektledare på Världsnaturfonden.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".