Kulturkrönikan 15 januari

Buddhismen är idag på rejäl frammarsch, intressant nog kanske mer i väst än i öst och den tar sig nya uttryck, den vinner bland annat terräng inom psykvården och också kriminalvården. Det konstaterar tidskriften National Geographic.

Att Buddha, Siddharta Gautama, son till en lokal kung i Himalaya, efter cirka 2500 år skulle bli alltfler människors förebild i den senindustriella västvärlden kanske inte skulle ha förvånat honom själv så mycket: 29 år gammal kände han sig tom och led på bekvämligheten och lättjan i palatslivet för att hoppa av till en radikalt annan tillvaro. Han grubblade över mänskligt lidande och fattigdom, experimenterade med tystnad, meditation och asketism.

Varför skapar människor så ofta sitt eget lidande? var en av Buddhas grundfrågor, och svaren kom att handla om den psykologiska verkligheten snarare än religiös spekulation. Genom att fokusera på ett visst tankeliv under exempelvis meditativa andningsövningar insåg Buddha bland annat att människan ”är vad hon tänker”. Här finns en intressant parallell till dagens västerländska psykoterapi med dess markanta nyorientering mot så kallad kognitiv terapi.

I den alltmer stressplågade västerländska livsstilen attraherar den buddhistiska synen på tid, på tystnad, på flykten från materiella behov. En typisk kontrast mellan en sådan österländsk och västerländsk livssyn kan ses i den långsamma rituella buddhistiska teceremonin jämförd med det moderna västerländska snabbkaffet som numer gärna sväljs ner i flygande fläng i pappmugg på gatan - drycken som liknats vid ett slags stressbensin.

National Geographic har mött bland andra Chen Xiaoxu, ledande namn i Peking bland landets över 100 miljoner buddhister. En före detta TV-stjärna som tröttnade på tomt statusliv, det materialistiska ekorrhjul som inom buddhismen kallas ”det hungriga spöket”. I det kommunistiska Kina är den länge förföljda buddhismen på frammarsch, mer än i Japan. Den buddhism som i bland annat Tibet länge har förföljts med förstörda kloster och tempel och minst en halv miljon mänskliga offer. Buddhismen har också varit medvetet antiauktoritär och i Tokyo har buddhistiska massdemonstrationer bland annat protesterat mot försvarsstyrkornas inblandning i Irakkriget.

Intressant är buddhismens intåg i bland annat kriminalvården. Buddhistiska övningar ingår numer i ett reformprogram som håller på att sprida sig till hela det indiska fängelseväsendet, där både interner och fängelsepersonal haft stor framgång med buddhistisk inspirerad social rehabilitering.

Buddhistisk meditation praktiseras också alltmer i fängelser runtom i världen. En talesman för den indiska fångvårdssatsningen talar om interner som kommit till självinsikt genom att praktisera buddhismens så kallade ”vipassana”: ” vi är alla fångar -i våra sinnen”... förklarar Satya Narayan Goenka för National Gegraphics reporter: ... ”var kan man bättre inse det än bakom galler?”

I USA och Kanada finns idag mer än 3 miljoner buddhister. Till Kalifornien kom på 1800-talet buddhismen med kinesiska guldgrävare och till Hawaii japanska sockerarbetare. På 1960-talet nåddes USA av vågen av sydostasiatiska immigranter.

Idag finns i exempelvis San Francisco buddhistiskt inspirerad hospisvård, alltså vård i livets slutskede där bland annat cancerpatienter möter buddhismens centrala lärosatser om tidsmedvetande, tystnad, acceptans, medkänsla och sanga, gemenskap.

Buddhismen kan vända på sådant som västerländska prestationsföreställningar och också bidra till förändrat klimat vid konflikter. Den före detta buddhistmunken Thich Nhat Hanh, en gång fördriven från Vietnam av kommunisterna återfinns idag i det franska mediationscentret i Village des Pruniers. Han brukar inleda med att vända på det gamla uttrycket ”sitt inte bara där utan gör något”! till det omvända ”gör inte bara något, sitt där!” Då, förklarar Thich Nhat Hanh, stillnar sinnet och handlingen kommer till en av sig själv

Buddhismen, skriver National Geographic, märks också alltmer inom idrotten, inom näringslivet för stresshantering och inom polisen för konfliktbearbetning.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".