Telefontrafik till utlandet ska få avlyssnas

Senare i år väntas Försvarets radioanstalt, FRA, få nya befogenheter. Den gamla signalspaningslagen enligt vilken FRA bara får avlyssna radiotrafik kommer att ersättas med en ny lag som gör det möjligt att avlyssna all telefon- och datatrafik till och från Sverige.

Officiellt spanar FRA bara på hot utifrån. Men enligt Nina Larsson, ledamot i Liberala Ungdomsförbundet och själv yrkesofficer är det ofrånkomligt att även privatpersoners samtal kommer att avlyssnas.

– FRA kommer att kunna samla in all trafik som går över Sveriges gränser. Det är många som internationella kontakter och vänner som bor utomlands eller reser, säger hon.

Tycker du att man underskattar de bekymren?

– Ja, det tycker jag. Man pratar mycket om hur man ska kunna spåra terrorist- och antidemokratisk verksamhet. Men det pratas lite om vilka risker som finns. Hur kan det drabba enskilda individer och vår personliga integritet, säger Nina Larsson.

Tillsynen av både polisens avlyssning och signalspaning som det kallas inom det militära har alltid varit problematisk. I Försvarets radioanstalts fall handlar det om att det är svårt att utöva tillsyn eftersom det egentligen inte finns någon utanför FRA som har tillräckligt med kunskaper för att överblicka den hemliga spaningen.

Även hemliga samtal avlyssnas
I utredningen om en ny signalspaningslag framgår också att militären ofrånkomligen kommer att avlyssna samtal som skyddas av tystnadsplikt. Till exempel samtal mellan advokater och deras klienter eller när offentligt anställda åberopar meddelarskydd enligt grundlagen när de talar med journalister.

Storebror ser dig alltså. 2006 kan bli ett genombrottsår där myndigheterna mer än någonsin förr kan ta reda på vem som talar med vem och vad man säger, i telefon eller på internet.

Dels ska FRA alltså få utökade spaningsmöjligheter. Samtidigt driver den svenska regeringen på inom EU för att få till stånd en gemensam lagstiftning för att lagra uppgifter om all elektronisk kommunikation i minst ett år.

Skadestånd till kränkta
I ett särskilt yttrande till den så kallade buggningsutredningen från 1998 ansåg några domare att man i Sverige borde införa ett system med att den som har blivit avlyssnad alltid måste få reda på det i efterhand. Då kan han eller hon vända sig till en domstol och få skadestånd om hans eller hennes integritet blivit kränkt, i de fall det inte gick att bevisa något brottsligt.

Dennis Töllborg, professor i rättsvetenskap vid Göteborgs Universitet, anser att de nya avlyssningsmöjligheterna borde kompletteras med en sådan domstolsprövning.

– Det har man i till exempel Tyskland, Finland och Österrike. Det betyder att när en person varit utsatt för en telefonavlyssning, buggning eller liknande och den har avslutats så blir man underrättad om det. Då kan man vända sig till domstol och om det inte var en rimlig avlyssning eller misstanke kan man få skadestånd, säger Dennis Töllborg.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".