Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Vallöften från regeringen i partidebatten

Publicerat onsdag 18 januari 2006 kl 11.59
Moderatledaren undrar vart jobben tog vägen.

Uppdaterad 16:00
I partiledardebatten i riksdagen gav statsminister Göran Persson nya löften inför valet. Det gällde höjda bostadstillägg för äldre, höjda studiebidrag för unga och en satsning på tandvården.

– Vi sätter sociala reformer före skattesänkningar. Det är tre saker som står på regeringens dagordning den närmaste tiden, de äldre, ungdomarna, tandvården. Där ligger den sociala reformagendan under de närmaste åren, sa Göran Persson.

300 000 av de sämst ställda pensionärerna får bostadstillägget höjt från 91 procent till 93 procent av hyran. I praktiken betyder det en knapp hundralapp för ogifta och en 50-lapp mer i månaden för gifta ålderspensionärer.

De yngre går inte heller tomhänta; en satsning på ungdomar mellan 15 och 25 år utlovades. Bland annat föreslås studiebidraget höjas på samma sätt som barnbidraget nyligen, det betyder i så fall en hundralapp mer i månaden från den 1 april.

– Studiebidragen borde vi ha höjt när vi höjde barnbidraget därför att de följs åt. Om det var rimligt att höja barnbidraget så är det också rimligt att höja för de här tonåringarna som ofta är ekonomiskt påfrestande för sina föräldrar, säger Göran Persson.

Var är jobben?
Men statsministerns huvudmotståndare moderatledaren Fredrik Reinfeldt sköt in sig på regeringens svagaste punkt - den höga arbetslösheten.

– Vart tog jobben vägen? När man pratar om sin egen politik syns det mer vad man inte har tänkt, sa Reinfeldt.

Så möttes de två i ett tufft replikskifte där moderatledaren anklagade statsministern för att sortera bort dem som inte får riktiga arbeten, som åker hiss nedåt. Göran Persson höll inte med.

– Den riktar udden väldigt tydligt mot de människor som du påstår har åkt hissen nedåt. Varför ska förtidspensionärerna, om det nu är så att detta är ett utanförskap som plågar dig, varför ska de bära den uppoffringen som det innebär att finansiera förmögenhetsskattesänkningen. Förklara varför attacken på dessa människor skapar nya jobb, sa Persson.

– Det jag gör och som du inte har en politik för är att jag angriper arbetslösheten, att jag lägger en grund för att jobben ska bli fler. Din politik är mest inriktad på att dölja denna arbetslöshet, sa Reinfeldt. Det är under din tid som statsminister som denna skarpa utslussning från svensk arbetsmarknad har skett och det som skiljer mig från dig är att du inte vill göra någonting åt det.

”Det går bättre för Sverige”
Reinfeldt presenterade en politik bestående av sänkta bidrag, sänkta skatter och en bättre företagarpolitik, men Persson anklagade Reinfeldt för att lämna människor i sticket, till skillnad från tryggheten i socialdemokraterns politik.

– Du tvingas inte att gå från huset. Du tvingas inte om du blir sjuk att överge din livsstil. Allt detta skapar ångest och oro och rädsla för internationalisering och globalisering. Allt detta ligger ju i er politik, sa Göran Persson. Det går lite bättre för Sverige, inte så lite, det går mycket bättre, svarade Göran Persson. Vi har ganska bra perioder framför oss, långa perioder, därför att Sverige är modernt.

Förutom den eviga debatten om bidragsnivåer som lär fortsätta ända till valdagen, så noterade också miljöpartiets Peter Eriksson att Sverige nu 2006 skulle använt euron om vi sagt ja i folkomröstningen. Men det blev nej och den svenska räntan är idag lägre än i eurozonen.

Euron
Perssons tal om en tusenlapp i månaden i höjda räntekostnader om vi inte säger ja till euron blev det inget av, enligt Eriksson.

– Du hade fel, svenska folket hade rätt. Hade du röstat ja till euron även idag skulle jag vilja veta, frågade Eriksson.

– Att avskriva hela idén om skyddet av en större valuta i en mycket turbulent värld är lika vårdslöst som att utlova vissa räntenivåer på några års sikt, svarade Persson.

Överbud
De borgerliga partiledarna tog flera gånger upp regeringsalternativens trovärdighet, något som socialdemokraterna tidigare haft som specialvapen mot de borgerliga.

Nu har de borgerliga samlats i alliansen och försöker enas alltmer om politiken medan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet går till val på sina egna program utan att försöka enas om förslagen.

Centerledaren Maud Olofsson varnade för att det kan stå skattebetalarna dyrt. Hon anklagade socialdemokraterna och vänsterpartiet för att lova mer än vad Sverige har råd med.

– Bara ökade utgifter, bara större möjligheter att ta ut sdkatter från svenska folket. Hur ska ni finansiera alla de här utgifterna på över 200 miljarder om ni räknar ihop alla önskelistor från alla era kongresser. Hur ska ni få ihop de här pengarna, frågade Maud Olofsson.

Edvard Unsgaard
edvard.unsgaard@sr.se

Cecilia Roos
cecilia.roos@sr.se

Mats Eriksson
mats.eriksson@sr.se

Fredrik Furtenbach
fredrik.furtenbach@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".