Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Bloggkrönikan 21 januari 2006

Bloggkrönikan den 21 januari handlar om den politiska klassen i Sverige och den ytliga partiledardebatten.

Ekot har under den gångna veckan granskat den politiska klassen i en serie inslag som bland annat visat att allt färre av regeringskansliets politiska tjänstemän kommer från arbetarklassen och ur de egna gräsrotsrörelserna. Jurister, ekonomer och statsvetare tar över och de står utanför en demokratisk kontroll.  

Joel Malmqvist som bor och studerar i Michigan i USA och betecknar sig själv som sosse sätter frågetecken kring Ekots analys.  

”Jag menar …att det är en felaktig bild. Politiska tjänstemän har till uppgift att assistera det statsråd de är knutna till – deras uppgift är inte att ha en egen politisk agenda. 

Det är nödvändigt för regeringskansliets politiska tjänstemän att ha en akademisk bakgrund. Regeringskansliets icke-politiska tjänstemän är akademiker och språket i departementens kommunikation är sådant att högre utbildning förväntas av mottagarna. Härav följer att det blir svårt att styra och fungera som politisk ledning om akademiska erfarenheter saknas bland statsråd och politiska tjänstemän. Akademisk utbildning kan dock kombineras med arbetarklassbakgrund, vilket Ekot verkar glömma. Även om personer med kombinationen uppväxt i ett LO-hem och högre studier per definition är klassresenärer, har dessa individer en bra bild av villkoren för personer med arbetaryrken. Dessbättre är det nu allt fler från arbetarhem som går vidare till universitet och högskolor...

Ett statsråd bör rekrytera politiska tjänstemän som kompletterar henne själv.

Det centrala är dock att det är statsråden, inte deras anställda, som bär den politiska makten och som kan och bör hållas ansvariga av riksdagen och av väljarna.”  

Erik Laakso, socialdemokrat i Tierp, tycker däremot att Ekot pekar på en del väsentliga problem: 

”Om de mer akademiskt konstruerade partierna utvecklas i elitistisk riktning så är det deras problem, men om det händer med ett klassiskt socialdemokratiskt arbetarparti så är det olyckligt. Visst blir politikeruppdraget mer och mer ett yrke, visst behövs mer och mer formell kompetens för att kunna hantera samhällets alla utmaningar, men om vi struntar i erfarenheterna från fabrikerna, butikerna och vården till förmån för retorikövningarna, tentamensresultaten och uppsatsskrivningarna så distanserar vi oss från den verklighet vi tror att vi kan påverka, och vill förändra.” 

I onsdags hölls en partiledardebatt i riksdagen som skulle vara valårets första stora politiska kraftmätning mellan regeringsalternativen. Den har inte väckt någon större entusiasm i bloggosfären och Danne Nordling med bloggen Skattepolitik och samhällsfilosofi betecknar den som ytlig. 

”Inga nya besked om hur arbetslösheten skulle kunna sänkas framkom i partiledardebatten. Inte heller presenterades någon argumentation för varför skattesänkningar är önskvärda. Tror Alliansen inte på sin egen politik?
… statsministern hade ingenting att säga om hur arbetslösheten skulle minskas - han upprepade inte ens höstens satsning på plusjobb och liknande. Det enda positiva han kunde komma med var att prognoserna nu pekar på höjd sysselsättning och något minskad arbetslöshet. Men några slagkraftiga siffror presenterade han inte.
... Reinfeldt hade som vanligt inte något konkret att säga om hur Alliansen skulle driva en politik för minskad arbetslöshet. Han hänvisade litet oambitiöst till att denna politik hade fastställts i överenskommelsen i Bankeryd. Men som vi vet handlar detta om att ge skattelättnader till företag och arbetande samt bidragsminskningar till icke-arbetande. Detta bygger på att den sk Says lag fungerar på kort sikt: genom att frambringa ökat utbud på arbetskraft skapar det ökade utbudet sin egen efterfrågan och arbetslösheten har simsalabim minskat.
Att rösta på Alliansen borde väl rimligtvis vara en röst på stora skattesänkningar eftersom dess representanter uttalat sig för en ganska radikal skattesänkningspolitik. Men efter partiledardebatten blir man tveksam. Skäms man för sina egna ståndpunkter?” 

Citerade bloggar:
Joel Malmqvist: http://malmqvist.blogspot.com/ 
Erik Laakso: http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1396&blogg=3401 
Danne Nordling: http://danne-nordling.blogspot.com/2006/01/ytlig-partiledardebatt.html#i1137588595

Policy för Ekots bloggkrönika:
Ekots bloggkrönika återger åsikter, tankar och inlägg om politik och samhälle i vid bemärkelse som publiceras på bloggar på internet. Förutsättningen är att de ska vara relevanta, genomtänkta och välgrundade.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".