Räntehöjningen var väntad.

Riksbanken höjer reporäntan

Riksbanken höjer sin viktigaste styrränta, reporäntan, med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Det var den första räntehöjningen på fyra år.

För marknaderna kom beslutet inte överraskande och korträntorna rörde sig inte alls. Marknaden har redan prisat in höjningen sedan minst en månad tillbaka, och korträntan har legat kring 1,9 procent sedan i december.

Även bankerna har anpassat sina bolån till den mycket väntade höjningen och både rörliga lån, som påverkas direkt av Riksbankens ränta, och bundna lån har blivit dyrare den senaste tiden.

Intresserad av motiveringen
Statsminister Göran Persson uttryckte häromdagen åsikten om Riksbankens ränta att han var särskilt nyfiken på hur en eventuell höjning skulle motiveras.

Så här argumenterar nu Riksbanken: Beslutet baseras på den bild av inflationsutsikterna som presenterades i Riksbankens inflationsrapport i december och den nya information om den ekonomiska utvecklingen som tillkommit sedan dess.

I inflationsrapporten i december var bedömningen att den internationella tillväxten i år och under de kommande åren skulle bli god men avta något. Den nya information som inkommit sedan dess tyder på att utvecklingen blir något starkare än väntat.

Starkare BNP-tillväxt än väntat
När det gäller Sverige var bedömningen i december att tillväxten skulle tillta i år för att därefter mattas något. Den nya statistiken tyder på att BNP-tillväxten var något starkare i slutet av 2004 och början av 2005 än enligt tidigare bedömningar. Flera konjunkturindikatorer tyder också på en något starkare utveckling framöver än väntat.

En viss uppjustering av prognoserna för BNP-tillväxten såväl 2005 som 2006 kan därför vara motiverad.

Situationen på den svenska arbetsmarknaden ser ut att ha ljusnat något. Antalet sysselsatta ökar och antalet nyanmälda lediga platser har fortsatt att stiga. Däremot har antalet arbetade timmar utvecklats överraskande svagt och produktivitetstillväxten i näringslivet är därför starkare än beräknat.

Dämpat kostnadstryck
Det tyder på att kostnadstrycket framöver blir dämpat trots en högre tillväxt i produktionen.

Inflationen uppgick i december till 0,9 respektive 1,2 procent mätt med KPI och UND1X, vilket var i linje med prognosen i inflationsrapporten. Bedömningen i december var att inflationen gradvis skulle stiga framöver och närma sig målet 2 procent i takt med att resursutnyttjandet stiger. Denna prognos förutsatte att reporäntan gradvis höjs från inledningen av detta år.

Ny information tyder på en något starkare tillväxt i Sverige och omvärlden. Bedömningen är att inflationen kommer att stiga i linje med den tidigare prognosen.

Förväntad höjning
Med den information som idag finns tillgänglig var därför en uppgång i reporäntan rimlig, ungefär på det sätt som marknaden de senaste veckorna förväntat sig.

Liksom tidigare finns det även anledning att beakta att hushållens skuldsättning och huspriserna fortsätter att stiga snabbt. Mot denna bakgrund beslutade Riksbankens direktion att höja reporäntan med 0,25 procentenheter vid torsdagen möte.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".