Säpo kritiseras för antiterrorförslag

En fråga som väckt het debatt på tisdagen är den om Säpos arbetsmetoder för att upptäcka vilka människor som dras till extremrörelser och terrororganisationer, och som i förlängningen också kan komma att planera och genomföra terrordåd.

Säpo håller på att utveckla sina lokala nätverk för att få bättre kontroll, till exempel över vad som händer på skolor och bland ungdomar. Många inom skolan är upprörda över det, bland dem Urban Åström som är biträdande rektor på Hjulstaskolan i nordvästra Stockholm.

– Om man ska arbeta med unga människor, och få dem att lära sig saker, så måste man ha ett förtroendefullt samarbete med dem, man måste skapa en relation. Det gör man inte om man går bakom ryggen på dem, säger Urban Åström.

Utveckla kontakter för att få information
Enligt Säpochefen Klas Bergenstrand handlar det dock inte om att gå bakom ryggen på eleverna.

Det handlar helt enkelt om att utveckla kontakterna med många olika lokala myndigheter för att få information om människor som är rotlösa, som lockas av extremrörelser och som skulle kunna utvecklas till terrorister.

– Vi behöver den kunskapen naturligtvis, vi behöver förstå den mekanismen och förstå varför en person plötsligt kan förvandlas till att till och med bli terrorist, säger han.

Hur får ni veta det om ungdomarna?

– Vi arbetar med den lokala polisen och vi kommer att arbeta med sociala myndigheter. Målsättningen är att förhindra att personer utvecklas i den här riktningen, säger Klas Bergenstrand.

Riksdagens justitieutskott beslutade på tisdagen att bjuda in Säpochefen Klas Bergenstrand för att få en närmare förklaring. Det sker på initiativ av centerpartiet, som anser att säkerhetspolisen måste vara sparsam med att aktivt söka angivare, framför allt bland ungdomar.

Kritik mot Säpos metoder
Det är så många har tolkat Säpos intentioner. Miljöpartiet jämför med häxjakt och vänsterpartiet tycker att metoderna är dumma, odemokratiska och rasistiska.

Enligt Säpo är det inte fråga om något nytt arbetssätt. Men efter terrordåden i London och Madrid har det blivit allt viktigare att tidigt kartlägga vilka människor som dras till terrororganisationer.

”Jag tror inte det är i den här åldern”
Siliana Fasil som är elev på Hjulstaskolan tror dock att det kan vara svårt att veta vilka som kan vara i riskzonen redan i skolåldern.

– Man börjar bli mobbad eller utanför, sedan börjar man tänka vissa tankar, och sedan när man blir äldre kanske man tänker att man ska bomba det där och det där. Men jag tror inte det är i den här åldern. Kanske när man ser på tv vad som har hänt, men jag vet inte, säger Siliana Fasil, som är elev på Hjulstaskolan.

Justitieminister Thomas Bodström säger att det får inte bli frågan om något angiverisystem från skolorna.

– Vad jag förstått är det inte någon större förändring i det operativa arbetet jämfört med tidigare, men jag vill ändå klart markera att det inte får vara frågan om något slags angiverisystem från skolorna. Här handlar det om att bedriva ett vanligt arbete som man har gjort tidigare, men att de förändringar som sker i samhället innebär att man får söka nya vägar.

Gunilla Österlund
gunilla.osterlund@sr.se

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".