Polisens DNA-tester berör många illa

I jakten på en våldtäktsman i Umeå, den så kallade Hagamannen, har polisen har tagit hundratals DNA-prov. Många av de testade männen ifrågasätter nu hur polisen gått till väga. Advokatsamfundet instämmer i kritiken och menar att risken för integritetskränkning är stor.

Thomas Björnfot blev uppsökt av polisen på jobbet.

– Det känns inte bra. Man känner sig anklagad när polisen kommer. Det var lite pinsamt, jag tycker att de hade kunnat vara lite klarare och berättat på telefon vad det handlade om och inte kommit sådär.

Sedan årsskiftet får polisen enligt lag även DNA-testa människor som inte är skäligen misstänkta för ett brott. Det betyder att det räcker med ett anonymt tips för att polisen ska kunna testa någon.

Efter den senaste våldtäkten i Hagamansutredningen i december har drygt 130 unga män DNA-testats, men sammanlagt har antalet passerat 550.

Även om de allra flesta lämnar DNA-prov frivilligt, så är Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet ändå kritisk.

– De försätts ju mer eller mindre i en utpressningssituation för de personer som inte vill medverka i DNA-prov blir ju starkt ifrågasatta.

Torgny Kärnberg som är pressombudsman vid Umeåpolisen betonar att polisen har skyldighet att kolla upp tips..

– Får vi in tips är vi skyldiga att kolla upp om det är rätt gärningsman.

Tycker du att poliserna har varit försiktiga?

– Jag kan inte svara dig på det.

Erica Larsson
erica.larsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".