Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Låga investeringar kompenseras inte av forskning och utveckling

Publicerat måndag 30 januari 2006 kl 06.53

Svenska företags stora investeringar i forskning och utveckling kan inte kompensera för de minskande investeringarna i produktion. Det visar en ny rapport från Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS som presenteras på måndagen. Fortsätter utvecklingen i samma takt som hittills, riskeras Sveriges tillväxt på sikt, säger Peter Vikström som är avdelningschef på ITPS.

– Alltför låga investeringar är ett varningstecken, sedan är det svårt att säga vad som är den optimala nivån på investeringskvoten. Men en fallande tendens är ändå en varningssignal att ta på allvar, säger Peter Vikström.

Debatten om svenska företags låga investeringar här hemma har varit livlig. Företagen går allt bättre, men deras investeringstakt släpar efter.

Det finns de som menar att det inte spelar någon roll eftersom svensk industri genomgått en strukturomvandling mot mer kunskapsintensiv produktion. Då är investeringar i forskning och utveckling viktigare att titta på. Här ligger Sverige fortsatt högt jämfört med andra länder.

Det var de här sambanden som ITPS ville undersöka närmare. Och deras rapport visar att den invändningen inte håller.

För att ökade forsknings- och utvecklingsinvesteringar ska ge utdelning i form av högre tillväxt, så ska det helst vara i samma bransch som man först investerar i att forska, och sedan investerar i produktion för att tillverka här hemma.

Men så är det i allt mindre grad i Sverige.

– Även inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher är det en låg investering i vanligt kapital. De branscher som investerar mycket i vanligt realkapital investerar nästan ingenting i forskning och utveckling. Man har sett en polarisering både på branschnivå och på företagsnivå, säger Peter Vikström.

Vad kan det få för följder?

– En viktig effekt kan vara att vi inte omsätter kunskapen i nya produkter. Tar vi en väldigt hård specialisering där enbart vissa företag ägnar sig åt forskning och utveckling minskar också möjligheterna att få de här spridningseffekterna som är positiva för ekonomin som helhet, att ny kunskap används och sprids över stora delar av ekonomin.

Att det är så här kan bero på att det är billigare att investera i forskning här, med relativt sett låga forskarlöner, men dyrare att investera i produktion, där lönerna är högre än konkurrentländernas, säger Peter Vikström.

ITPS berör mest i allmänna ordalag hur dom ser att den trend de sett skulle kunna brytas.

– Det är svårt för oss att gå in och ge förslag på specifika åtgärder, att fortsätta den här utvecklingen att se till att vi har kompetent arbetskraft, vilket ofta framhålls av de internationella företagen som en viktig faktor. Och att de lägger sina investeringar och inte har kostnader som skiljer sig från våra konkurrentländer som skulle minska möjligheterna att etablera sig i Sverige, säger Peter Vikström.

Virve Hedenborg
virve.hedenborg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".