Partierna vässar klorna inför valdebatten

Det svenska riksdagsvalet rycker allt närmare och partierna börjar granska varandras förslag allt hårdare. Moderaterna är kritiska till att de högavlönade tjänar 40 000 kronor om året på socialdemokraternas löfte om att höja taket i a-kassan, samtidigt som de lågavlönade förlorar då höjningen måste betalas.

– Den fråga jag skulle vilja ställa till socialdemokraterna är hur de kan försvara att alla de som tjänar under 20 000 kronor i månaden kommer få bidrag med 300-500 kronor var för att finansiera för dem som tjänar över 37 000 i månaden att de får över 40 000 mer per år för att inte arbeta. Jag tror framförallt att de väljare som hör socialdemokraterna tala om rättvisa ser detta som en ren provokation, säger moderatledaren Fredrik Reinfeldt.

Det var höstens socialdemokratiska partikongress som slog fast att taket i a-kassan måste höjas.

M har låtit granska löftet
Moderaterna har låtit riksdagens utredningstjänst räkna på vad det skulle betyda om taket, precis som i föräldraförsäkringen, höjdes till 33 000 kronor i månaden samtidigt som kostnaden på knappt tre miljarder kronor finansierades genom en skattehöjning.

Resultatet är att den femtedel som tjänar mest vid 90 dagars arbetslöshet skulle vinna 40 000 kronor på förslaget. Ungefär hälften av löntagarna ligger under dagens tak på 20 000 kronor och för dem skulle inte förslaget betyda någonting förutom höjd skatt med några hundralappar om året om alla skulle stå för kostnaden.

S slipar knivarna
Men även socialdemokraterna slipar knivarna i debatten. Finansdepartementet har analyserat alliansens förslag om skattesubvention av hushållsnära tjänster. Det innebär att företaget som säljer tjänsten får lägre skatt just när en person köper sådana tjänster.

Finansminister Pär Nuder ser problem. Dels måste företagen rapportera alla kunder som köper hushållsnära tjänster. Dels får skatteverket svårt att kontrollera hur många privatpersoner som köpt tjänsterna och får helt enkelt lita på företagens uppgifter eller göra stickprovskontroller.

Avskaffades i Finland
Finland har exempelvis redan avskaffat ett system där företagen fick subventionen.

– Jag kan inte förstå annat än att detta förslag innebär en gigantisk byråkrati både hos småföretagen som utför tjänsterna och att man i Skattverket måste bygga upp en motsvarande kontrollapparat. Dyrt, byråkratiskt och ineffektivt, säger finansminister Pär Nuder.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".