Många kommuner säger ja till plusjobb

Nästan alla kommuner i Sverige tackar ja till regeringens satsning på plusjobb. Det visar en enkät som Ekot låtit Sveriges kommuner svara på. Men långt ifrån alla 13 000 jobb i kommunerna är tillsatta, och flera kommuner hade hellre fått pengar i handen än pengar direkt riktade till speciella arbetsuppgifter.

Raymond Hall har varit arbetslös i ett par år, men har nu fått jobb som vaktmästare i Tensta i nordvästra Stockholm. Han är en av dem som fått de jobb statsminister Göran Persson lanserade i augusti och som ibland kallas gardinupphängningsjobb.

– Det är möbler som ska flyttas och skruvas ihop. Hyllor och sådant i ett stort komplex, säger Raymond Hall.

Plusjobben är en satsning på långtidsarbetslösa som regeringen hoppas ska ge fler jobb lagom till valet, men som också kritiserats för att bara vara en åtgärd att förbättra sysselsättningssiffrorna.

– Det har en effekt, säkert. Men det har ju kravet att man ska jobba med något som behövs, säger Raymond Hall.

Nästan alla vill ha plusjobb
Ekot har i en stor enkät frågat alla Sveriges kommuner om plusjobben. Av 290 kommuner har fler än 250 svarat på enkäten, och det visar sig alltså att nästan alla desa säger ja till plusjobb och många kommuner ser satsningen som välbehövlig.

En enda kommun säger nej eftersom de redan anser att de har så hög kvalitet i omsorgen det är Vellinge i Skåne. I ytterligare ett par kommuner finns inga plusjobb på grund av att fack och arbetsgivare ännu inte är överens om kollektivavtalen.

Men plusjobben möter också kritik. Personalchefen Jonas Rydberg i Värmdö utanför Stockholm säger att det vore bättre med ett allmänt ekonomiskt stöd som kommunen kunde använda som den ville, än som nu, öronmärkta pengar bara för plusjobben.

– Franförallt är det ju så att det hade blivit varaktiga, riktiga jobb. Inte jobb som är tidsbegränsade och där den anställde inte fullt ut omfattas av anställningsskydd och annat som andra anställda omfattas av, säger Jonas Rydberg.

”Snålt tilltaget bidrag”
Andra kommuner är också kritiska. I Leksand säger man att statens bidrag är för snålt tilltagna, och i Göteborg säger man att det långsiktigt är omöjligt att ha hundratusentals personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Det är långt kvar till regeringens mål om att plusjobben ska leda till 20 000 nya jobb, varav 13 000 i kommunerna. Enligt ekots enkät skulle bara drygt 1 600 av 13 000 jobb tillsättas under januari, och inte ens i mars kommer alla jobb vara tillsatta, enligt enkäten.

Problemet är att det är oklart hur de arbetslösa ska matchas med jobben, berättar Jonas Rydberg i Värmdö utanför Stockholm där än så länge inget av de cirka 40 plusjobben är tillsatta.

– Det fordras ju förkunskaper och kompetens för att lösa de olika arbetsuppgifter som finns. Hittar vi ingen arbetslös som motsvarar kompetenskraven, då blir ju plusjobbet obesatt.

Men det dröjer ändå innan allt är besatt?

– Det kommer det att göra. Det kommer garanterat att ta flera månader även i den bästa av världar innan allting är på plats, säger Jonas Rydberg.

Edvard Unsgaard
edvard.unsgaard@sr.se

Research: Victoria Gaunitz
victoria.gaunitz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".