Miljardhandel med hotade djur

Olaglig handel med utrotningshotade växter och djur beräknas näst efter narkotika och vapen vara den mest lönsamma smugglingsverksamheten. En rad myndigheter i Västerås för att diskutera hur man bättre ska kunna bekämpa brottsligheten.

Ett exempel är den olagliga försäljningen av störrom, som upptäcktes när fyra länsstyrelser före jul gjorde inspektioner hos fiskbranschen.

– Vid de tillsynsbesök där man fann kaviar av stör och man inte kunde visa papper på var den kom ifrån har man lämnat över fallet till polisen, säger Yvonne Lundell som arbetar med artskydd på Naturvårdsverket.

Efter inspektioner hos ett trettiotal fiskhandlare och fiskgrossister går nu en fjärdedel vidare till förundersökning för misstänkt brott.

Utrotningshotad stör
Stören är utrotningshotad och ingen försäljning får göras utan tillstånd. Det är över huvud taget förbjudet att handla med utrotningshotade djur, levande eller döda.

Men det smugglas hotade ödlor, ormar och papegojor, växter och tropiskt trä. Ofta har den här trafiken samband med annan typ av brottslighet.

– Globalt sett är de här produkterna affärsverksamhet i miljardklassen. Det är människor som sysslar med annan illegal hantering, som vapen och narkotika, som handlar med de här produkterna, säger Gunnar Grönkvist, kriminalinspektör på Rikskriminalen.

Under senare år har ett trettiotal nationalparksvakter i bland annat Afrika och Indien dödats av tjuvjägare, som varit ute efter elefantbetar och noshörningshorn.

De vanligaste artskyddsbrotten i Sverige är exempelvis försäljning av elfenben, papegojor och rovdjursskinn. Det finns också ligor, som stjäl rovfågelägg och gräver upp växter.

Fridlysta orkideér
Just nu utreds ett fall av omfattande uppgrävning av orkidéer på Gotland. Fyra danskar ertappades när de skulle gå ombord på båten från Gotland med en stor mängd fridlysta orkidéer.

Den här illegala handeln ses som en allvarlig internationell brottslighet eftersom den äventyrar arbetet med att bevara utrotningshotade växter och djur. Men i Sverige ger artskyddsbrott låga bötesstraff.

– Problemet har varit att varje enskild händelse på det här området inte verkar så allvarlig. Men man måste sätta in det i ett större sammanhang, vad som görs globalt för att bevara de här djurartarna. Men det har varit svårt att få domstolarna att acceptera de större sammanhangen, och därför har böterna blivit alldeles för låga i vissa fall, säger Christer Jarlås, miljöåklagare i Östersund.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".